torsdag 20 januari 2022

Kom med på Sömnskola med Malin

Malin Knip är kursledare för Psykosociala förbundets sömnskola. Till utbildningen är hon psykiatrisk sjukskötare och har lång erfarenhet från akutpsykiatrin. Här berättar hon om Sömnskolan:

"Sömn är ett område som fascinerat mig i över 20 år och jag är intresserad både av det smått magiska som händer under natten när vi sover gott, men också av det som följer i kölvattnet av en sömn som inte ger tillräcklig återhämtning.
På sömnskolan ägnar vi flera dagar åt att lyfta upp detta med sömn och i ett lugnt tempo sätta oss in i sömnens fysiologi, det vill säga vad som händer i kroppen under nattens timmar. Redan denna kunskap hjälper mycket och många får redskap att hantera sömnproblemen bara genom detta. Naturligtvis går vi också igenom vilka verktyg det finns att ta till för att få en bättre sömn, t.ex. stimuluskontroll, sömnrestriktion och att lära sig tolka signalerna på när kroppen är inställd på att somna.
Att sömnskolan hålls som en gruppverksamhet i form av en kurs med övernattning är av stor betydelse, eftersom sömnproblem är en väldigt ensam ”sjukdom” och många upplever stor hjälp av att få träffa andra i samma situation och få kamratstöd.
Efter avslutad sömnskola brukar många beskriva att de känner mindre oro inför sina sömnproblem samt att sömnproblemen inte längre stör vardagen lika mycket och i bästa fall att sömnkvaliteten blivit bättre".

torsdag 16 december 2021

KOLUMN: Jag vill inte vara duktig längre

När årets sista nummer av tidningen Respons kom ut var det flera som hörde av sig och sa att de kände igen sig i redaktörens kolumn, som har rubriken "Jag vill inte vara duktig längre". Därför publicerar vi den också här på bloggen, ifall du vill läsa den. 
På vår hemsida kan du klicka hem ett gratisexemplar av tidningen, eller starta en prenumeration.
Tack för att du besöker våra sidor!

Jag vill inte vara
duktig längre

Flera av texterna i den här tidningen har kommit lite för nära. Som om det är mig de handlar om. Jag suger i mig texterna samtidigt som jag gör allt för att värja mig mot dem – det är som en hatkärlek till något som man bara måste ha, ändå inte.

I hela mitt liv har jag varit en presterare. Jag har gillat att vara duktig och tyckt om att utvecklas – på jobbet, hemma, på fritiden. I alla år har jag strävat framåt, uppåt, högre, längre – bättre kan det alltid bli! Bekräftelsen som kommer med duktigheten har fått mig att le, och uppmuntrat mig att bli ännu vassare – varje text jag har skrivit har slipats till perfektion, träningspassen i skogen har blivit längre och längre, jag har sagt ja till allt för att vara andra till lags (oavsett om det funnits tid eller inte) - och sedan skojat om att dygnet har för få timmar för allt roligt jag vill hinna med.
Ungefär så har mina gamla sanningar sett ut. Och jag får nästan ont i magen när jag läser vad jag just har skrivit.

Varifrån kommer alla dessa krav? Kraven som vi har på oss själva? Ingen har någonsin krävt att jag ska vara duktigare, snabbare, smartare. Ingen har någonsin krävt att jag alltid ska ställa upp och säga ja. Samhället kan jag inte heller skylla på. Samhället ser ut som det gör och jag väljer hur jag förhåller mig till de förändringar som sker. Kraven har alltid kommit från mig själv. Från insidan. Jag har skapat egna sanningar om vad jag borde, måste, behöver göra för att vara tillräckligt bra.

Numera gör jag allt för att inte prestera. Åtminstone inte på samma sätt som förut. Jag vill inte vara duktig längre. Prestation lockar inte. Jag vill vara lagom bra, och känna att det räcker. Jag vill leva långsammare och skapa utrymme för att verkligen lyssna, se och förstå andra människor. Jag vill säga nej med gott samvete, för att kunna ge tid och energi till det jag säger ja till. Och jag vill nöja mig med den här texten, utan att titta igenom den tusen gånger och göra små ändringar i den varje gång.

Under arbetet med den här tidningen har vi träffat fantastiska människor som berättar om sina erfarenheter av krav och prestation.
Camilla Svenfelt från Larsmo arbetar som elevassistent i kommunens högstadieskola. Som barn blev hon utsatt för mobbning och har tvingats lära sig leva med allt från själsliga sår till prestationsångest och fysiska problem.
I gästkolumnen skriver Patrik Simberg om prestationsångest och att han vill skala av sig lagren av sin ”förhärdat kritiska vuxenläggning och njuta den söta frukten som kallas frihet”.

En förändringsprocess är sällan enkel, och den tar en del energi. Men vissa förändringar är värda att göra ändå, som att ifrågasätta gamla sanningar, till exempel.

Stanna upp en stund och fundera på om dina tankar om vad du borde och måste verkligen ÄR måsten? Enligt vem? Stanna upp och fundera om du verkligen VILL säga ja till en förfrågan - har du tid, kraft och ork för att kunna säga ja? Låt oss byta ut några av våra gamla sanningar mot nya, mera hållbara och hälsosamma, där ordet VILL finns med i högre utsträckning.
Ska vi gå tillsammans? Mot en skönare vardag med mindre krav? Jag håller din hand om du håller min.


PERNILLA NYLUND
Informatör och ansvarig redaktör


torsdag 2 december 2021

En varm och vänlig kram

Alla vi som jobbar på Psykosociala förbundet vill redan nu, i början på december, skicka iväg en varm, vänlig och omtänksam kram till dig. Vi vet att inte alla väntar på julen. Högtider som denna kan för många människor, av olika orsaker, upplevas som oerhört jobbiga. Just därför kanske just du, just nu, behöver få en kram, stöd och förståelse.
Vi vill ge dig det. Vi finns här för dig. 



torsdag 18 november 2021

DEBATT: Tredje sektorns förebyggande arbete stöder den psykiska hälsan

I Österbottens Tidning idag (18.11) kan man läsa vår senaste insändare, där vi bland annat skriver "När välfärdsområdena nu struktureras bör det sättas mera fokus på tredje sektorn"

Att stödja den psykiska hälsan hos arbetstagare är en investering för att skapa mer hållbarhet i arbetslivet. Psykisk ohälsa är i dag den största orsaken till sjukpensionering, och har ökat bland unga under coronapandemin. Sedan 2016 har antalet pensioner som beviljats på grund av psykisk ohälsa ökat med över 20 procent. 

År 2019 blev 20 300 personer sjukpensionerade, varav 33 procent på grund av psykisk ohälsa (sjukdomar inom stöd- och rörelseorganen var 31 procent). Den största enskilda orsaken är depression, som gör att tio personer varje dag går i sjukpension. Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukpension för personer under 35 år. 

Psykosociala förbundet vill lyfta fram föreningarnas viktiga roll inom social- och hälsovården. Tredje sektorns stödjande, hälsofrämjande verksamhet behövs för att till exempel främja återgång till arbetslivet. Föreningarnas verksamhet kan vara en fast punkt i tillvaron, ge en orsak att stiga upp på morgonen och ett sätt att komma ut i, eller tillbaka till, arbetslivet.

"För att kunna stöda målgruppen behövs tryggad och långsiktig finansiering till föreningarna."

 
När välfärdsområdena nu struktureras bör det sättas mera fokus på tredje sektorn. För att kunna stöda målgruppen behövs tryggad och långsiktig finansiering till föreningarna. Vi vill även påminna om möjligheten att inom välfärdsområdena samarbeta med föreningar inom tredje sektorn, och det kostnadseffektiva komplement till social- och hälsovården som förebyggande lågtröskelverksamhet medför. Genom föreningarnas verksamhet främjar och stärker man invånarnas välmående, hälsa och delaktighet. Återhämtning kan stödjas genom lågtröskelverksamhet inom föreningar som erbjuder kamratstöd, gruppverksamhet, stöd i vardagen och anpassningskurser.

Vi uppmanar även kommunerna att i högre utsträckning ta hjälp av den breda erfarenhetsexpertis som finns inom området, speciellt när man planerar och utvecklar olika serviceformer, såsom missbrukar- och mentalvårdstjänster.

En erfarenhetsexpert är en person som har egna erfarenheter av psykisk ohälsa eller missbruk – antingen som patient, tillfrisknad eller som anhörig, och har genomgått en erfarenhetsexpertutbildning. Erfarenhetsexperten kan berätta om hur det är att vara sjuk, vilka behov som finns, och hur vardagen med sjukdomen ser ut. Erfarenhetsexperten kan även föreläsa om sin sjukdom och sin återhämtning eller leda grupper och fungera som kamratstöd. 

Tillsammans kan vi bidra till ökat välmående och skapa en bättre tillvaro för varje enskild individ.

Christer Rönnlund, ordförande 
Peter Rolin, verksamhetsledare 
Psykosociala förbundet

fredag 22 oktober 2021

Psykosociala förbundets insändare: "Glöm inte bort psykisk hälsa i de nya välfärdsområdena"

I vår senaste insändare lyfter vi fram vikten av att prioritera psykisk hälsa inom de nya välfärdsområdena. I samband med hälsovårdsreformen finns det möjlighet att förbättra mental-och missbrukarvården. Vi hoppas att kommande välfärdsområdesfullmäktigen drar nytta av denna möjlighet för att förebygga psykisk ohälsa.

Tillgången till tjänster och kvaliteten på tjänster behöver förbättras. Hjälp i tidigt skede hindrar att problem förvärras och att kostnader för psykisk ohälsa ökar. Resurser för lågtröskelverksamhet och tidigt psykosocialt stöd behöver tryggas och svenskspråkig service säkerställas. Tillräckliga svenskspråkiga tjänster bidrar till att personer får hjälp i rätt tid. 

Kvalitativa mentalvårds- och missbrukartjänster bör integreras med basservicen, och utgöra en lika stark del av primärvården som vård för somatiska besvär. Det ska vara lika lätt att få vård för psykiska besvär som för ett brutet ben.

Insändaren har publicerats i Vasabladet, Österbottens Tidning 21.10.2021. Läs den i sin helhet nedan:

Glöm inte bort psykisk hälsa i de nya välfärdsområdena


I arbetet med att reformera social- och hälsovårdstjänsterna finns det goda möjligheter att ge psykisk hälsa ännu större prioritet än tidigare. Det viktigaste är att i framtidens välfärdsområden kunna garantera stöd och hjälp i ett tidigt skede och med låg tröskel, utan remiss.
Efter coronapandemin finns det även ett växande behov av att skifta betoningen till förebyggande arbete och att stärka tillgängligheten till stöd och hjälp.

Kristian Wahlbeck, utvecklingsdirektör vid Mieli ry, betonar vikten av att tackla effekterna av coronapandemin på människors psykiska hälsa. Enligt Wahlbeck behövs tidiga förebyggande insatser för att undvika en “epidemi inom psykisk ohälsa” (VBL och ÖT, 9.10).
Fungerande och lättillgängliga lågtröskeltjänster kan erbjuda personer förebyggande stöd i ett tidigt skede och förhindra att problem förvärras.

Den lågtröskelverksamhet som erbjuds inom tredje sektorn är ett kostnadseffektivt sätt att öka människors delaktighet, välmående, psykiska hälsa och funktionsförmåga. Verksamheten minskar samtidigt kostnaderna för specialhälsovården.
I de kommande välfärdsområdena behövs hållbara lösningar för att trygga en långsiktig finansiering för tredje sektorns förebyggande arbete. Investeringar i förebyggande verksamhet som ökar delaktighet är gynnsamt för hela samhället.

Det ska vara lätt att få vård med låg tröskel och på rimligt avstånd, oberoende hemort eller socioekonomisk ställning. Tillgången och kvaliteten på mentalhälsotjänster måste tryggas även på svenska. Alla har rätt till högklassig vård på såväl svenska som finska.

De första välfärdsområdesfullmäktigena kommer att fatta beslut som direkt påverkar människors vardag. De kommer att ha en viktig roll när det gäller att stärka utbudet av stödtjänster och tillgången till stöd och hjälp i god tid för att förebygga psykisk ohälsa.

CHRISTER RÖNNLUND, ORDFÖRANDE
PETER ROLIN, VERKSAMHETSLEDARE
PSYKOSOCIALA FÖRBUNDET

söndag 10 oktober 2021

Världsdagen för psykisk hälsa 10 oktober


Idag på Världsdagen för psykisk hälsa den 10 oktober 2021 visar vi grönt ljus för jämlikhet och påminner om att ”Alla unga har ett ovärderligt inre!”

Varje ung person förtjänar att bli hörd och bemött – både i familjen, skolan, hobbyer och tjänster. Genom att bemöta ungdomar uppriktigt kan vi stärka deras välbefinnande efter utmaningarna och prövningarna under coronatiden.

Du som är i kontakt med ungdomar – visa att du bryr dej om. Ta kontakt och fråga gärna hur står det till.

Visa grönt ljus för jämlikhet: mieli.fi/gröntljus
Alla unga har ett ovärderligt inre.


torsdag 7 oktober 2021

Riksdagen debatterade stärkande av psykiska hälsa

Onsdagen 6.10 samlades riksdagen till en debatt om förverkligandet av Finlands första strategi för psykisk hälsa. Riksdagen diskuterade hur väl strategin förverkligas i praktiken, samt hur det psykiska välbefinnandet kan stärkas i arbetslivet, inom utbildning och i vardagen för alla åldersgrupper.

Den nationella strategin för psykisk hälsa antogs i februari 2020 och gäller fram till 2030. Strategin för psykisk hälsa understryker vikten av att politiken och åtgärderna inom området psykisk hälsa är kontinuerliga och målinriktade och hålls uppdaterade över regeringsperioderna.

Strategin består av fem helheter: psykisk hälsa som en resurs, barns och ungas psykiska hälsa i vardagen, rätten till psykisk hälsa, omfattande tjänster enligt människors behov och gott ledarskap.

Strategin innehåller också förslag till hur målen kan uppnås. 

Läs mer om strategin HÄR.

Debattinitiativet togs av Tarja Filatov (SDP) som är ordförande för Riksdagens mentalhälsopolitiska delegation där Psykosociala förbundet också deltar.

Delegationen lyfte inför debatten fram att det är samhällets ansvar att främja psykisk hälsa och att detta bör göras inom alla politiska sektorer och alla samhällsområden!