Var finns alternativen för personer
med psykisk ohälsa?
med psykisk ohälsa?
I Vasabladet (12.8) kunde vi läsa i artikeln ”Psykiatrin i Roparnäs ska spara 1 miljon euro” att man kommer att föreslå en satsning på att utveckla poliklinisk vård, det vill säga öppenvård.
– Öppenvård är billigare, patienter är nöjdare och kvaliteten är högre, säger Jesper Ekelund, överläkare vid psykiatriska enheten i Roparnäs.
Vi får även läsa att psykiatrienheten kommer att föreslå att primärkommunerna skulle ta ett större ansvar för att sköta den öppna vården.
Att satsa på öppen vård är bra i sig och helt i
riktning med de rekommendationer som finns för kvalitativ, god vård. God
kvalitativ vård är däremot inte gratis. Det behövs resurser och pengar för att
utveckla öppna vården. Det krävs ett fungerande samarbete. Det finns behov av
kunnig personal inom öppna vården som vågar utveckla öppna vårdens arbetsmetoder
till att bemöta människors behov. Att primärkommunerna kommer att ta ett större
ansvar för att utveckla öppna vården kan vi säkert fortsätta drömma om. Redan
idag faller människor utanför den öppna vården. Vad är öppen vård idag
egentligen? Är det samtalsterapi en gång i månaden eller ett besök till
mentalvårdscentralen en gång per år? Nej, naturligtvis inte.
Det behöver finnas ett utbud av alternativ för personer med psykisk ohälsa för att deras vardag och vård ska fungera. Att tillhöra sociala sammanhang är viktigt, likaså att vid behov kunna få experthjälp och konsultationer, även inom öppna vården. När det krisar till sig, när en ny psykos är i antågande, behöver resurser sättas in för att undvika att problemen blir för svåra. Det oroar oss på Psykosociala förbundet att kommunernas resurser idag redan är sparsamma i utvecklandet av öppna vården och vi är rädda att det i framtiden blir ännu sämre ställt efter att man sparar in på sjukhusplatserna. Dessa resurser kommer inte att ”överföras” på öppna vården i kommunerna.
Det behöver finnas ett utbud av alternativ för personer med psykisk ohälsa för att deras vardag och vård ska fungera. Att tillhöra sociala sammanhang är viktigt, likaså att vid behov kunna få experthjälp och konsultationer, även inom öppna vården. När det krisar till sig, när en ny psykos är i antågande, behöver resurser sättas in för att undvika att problemen blir för svåra. Det oroar oss på Psykosociala förbundet att kommunernas resurser idag redan är sparsamma i utvecklandet av öppna vården och vi är rädda att det i framtiden blir ännu sämre ställt efter att man sparar in på sjukhusplatserna. Dessa resurser kommer inte att ”överföras” på öppna vården i kommunerna.
Sociala, ekonomiska och fysiska omständigheter,
som miljö, bostadsmiljö och så vidare, har stor inverkan på vårt psykiska
välmående och detta gäller även personer med erfarenhet av psykisk ohälsa. Den
psykiska hälsan kan värnas bäst genom att man beaktar de behov invånare har i
alla beslut som görs i kommunerna. Den förebyggande aspekten glöms tyvärr ofta bort
då man talar om psykiatrisk vård och mentalvård. Men det lönar sig att satsa på
det förebyggande arbetet och resursera den öppna vården.
Psykosociala förbundet rf
Bodil Viitanen, verksamhetsledare
Bravo Bodil & co
SvaraRadera