Psykosociala förbundets insändare: "Glöm inte bort psykisk hälsa i de nya välfärdsområdena"

I vår senaste insändare lyfter vi fram vikten av att prioritera psykisk hälsa inom de nya välfärdsområdena. I samband med hälsovårdsreformen finns det möjlighet att förbättra mental-och missbrukarvården. Vi hoppas att kommande välfärdsområdesfullmäktigen drar nytta av denna möjlighet för att förebygga psykisk ohälsa.

Tillgången till tjänster och kvaliteten på tjänster behöver förbättras. Hjälp i tidigt skede hindrar att problem förvärras och att kostnader för psykisk ohälsa ökar. Resurser för lågtröskelverksamhet och tidigt psykosocialt stöd behöver tryggas och svenskspråkig service säkerställas. Tillräckliga svenskspråkiga tjänster bidrar till att personer får hjälp i rätt tid. 

Kvalitativa mentalvårds- och missbrukartjänster bör integreras med basservicen, och utgöra en lika stark del av primärvården som vård för somatiska besvär. Det ska vara lika lätt att få vård för psykiska besvär som för ett brutet ben.

Insändaren har publicerats i Vasabladet, Österbottens Tidning 21.10.2021. Läs den i sin helhet nedan:

Glöm inte bort psykisk hälsa i de nya välfärdsområdena

I arbetet med att reformera social- och hälsovårdstjänsterna finns det goda möjligheter att ge psykisk hälsa ännu större prioritet än tidigare. Det viktigaste är att i framtidens välfärdsområden kunna garantera stöd och hjälp i ett tidigt skede och med låg tröskel, utan remiss.
Efter coronapandemin finns det även ett växande behov av att skifta betoningen till förebyggande arbete och att stärka tillgängligheten till stöd och hjälp.

Kristian Wahlbeck, utvecklingsdirektör vid Mieli ry, betonar vikten av att tackla effekterna av coronapandemin på människors psykiska hälsa. Enligt Wahlbeck behövs tidiga förebyggande insatser för att undvika en “epidemi inom psykisk ohälsa” (VBL och ÖT, 9.10).
Fungerande och lättillgängliga lågtröskeltjänster kan erbjuda personer förebyggande stöd i ett tidigt skede och förhindra att problem förvärras.

Den lågtröskelverksamhet som erbjuds inom tredje sektorn är ett kostnadseffektivt sätt att öka människors delaktighet, välmående, psykiska hälsa och funktionsförmåga. Verksamheten minskar samtidigt kostnaderna för specialhälsovården.
I de kommande välfärdsområdena behövs hållbara lösningar för att trygga en långsiktig finansiering för tredje sektorns förebyggande arbete. Investeringar i förebyggande verksamhet som ökar delaktighet är gynnsamt för hela samhället.

Det ska vara lätt att få vård med låg tröskel och på rimligt avstånd, oberoende hemort eller socioekonomisk ställning. Tillgången och kvaliteten på mentalhälsotjänster måste tryggas även på svenska. Alla har rätt till högklassig vård på såväl svenska som finska.

De första välfärdsområdesfullmäktigena kommer att fatta beslut som direkt påverkar människors vardag. De kommer att ha en viktig roll när det gäller att stärka utbudet av stödtjänster och tillgången till stöd och hjälp i god tid för att förebygga psykisk ohälsa.

CHRISTER RÖNNLUND, ORDFÖRANDE

PETER ROLIN, VERKSAMHETSLEDARE

PSYKOSOCIALA FÖRBUNDET

Världsdagen för psykisk hälsa 10 oktober

Idag på Världsdagen för psykisk hälsa den 10 oktober 2021 visar vi grönt ljus för jämlikhet och påminner om att ”Alla unga har ett ovärderligt inre!”

Varje ung person förtjänar att bli hörd och bemött – både i familjen, skolan, hobbyer och tjänster. Genom att bemöta ungdomar uppriktigt kan vi stärka deras välbefinnande efter utmaningarna och prövningarna under coronatiden.

Du som är i kontakt med ungdomar – visa att du bryr dej om. Ta kontakt och fråga gärna hur står det till.

Visa grönt ljus för jämlikhet: mieli.fi/gröntljus
Alla unga har ett ovärderligt inre.

Riksdagen debatterade stärkande av psykiska hälsa

Onsdagen 6.10 samlades riksdagen till en debatt om förverkligandet av Finlands första strategi för psykisk hälsa. Riksdagen diskuterade hur väl strategin förverkligas i praktiken, samt hur det psykiska välbefinnandet kan stärkas i arbetslivet, inom utbildning och i vardagen för alla åldersgrupper.

Den nationella strategin för psykisk hälsa antogs i februari 2020 och gäller fram till 2030. Strategin för psykisk hälsa understryker vikten av att politiken och åtgärderna inom området psykisk hälsa är kontinuerliga och målinriktade och hålls uppdaterade över regeringsperioderna.

Strategin består av fem helheter: psykisk hälsa som en resurs, barns och ungas psykiska hälsa i vardagen, rätten till psykisk hälsa, omfattande tjänster enligt människors behov och gott ledarskap.

Strategin innehåller också förslag till hur målen kan uppnås. 

Läs mer om strategin HÄR.

Debattinitiativet togs av Tarja Filatov (SDP) som är ordförande för Riksdagens mentalhälsopolitiska delegation där Psykosociala förbundet också deltar.

Delegationen lyfte inför debatten fram att det är samhällets ansvar att främja psykisk hälsa och att detta bör göras inom alla politiska sektorer och alla samhällsområden!