Förbundet håller stängt

Både Psykosociala förbundets centralkansli i Jakobstad och regionkontor i Helsingfors håller stängt torsdag 27.9 och fredag 28.9 på grund av personalens skolning.

Ni når oss igen på måndag 1.10.

Inflyttade

Vi är nu inflyttade på Solkulla i Jakobstad.

Höstvildmarksläger 2012

Att återhämta sig från ohälsa kan ha många vägar. Som ett fint komplement till vården eller efter en vårdperiod fungerar rehabilitering och Höstvildmarkslägret. Denna kurs erbjuder deltagarna en underbar natur och ett program som höjer konditionen samt social samvaro. Inkvarteringen skedde detta år på Oivangin nuorisokeskus i Kuusamo. Under rehabiliteringen erbjöds även föreläsning, gruppdiskussioner, besök till Kuusamo och Storrovdjurscentret samt plättstekning i kåta.

Via länken nedan hittar ni foton tagna av en deltagare. Tack Erik för att vi får vidareförmedla dem!

Responsen från deltagarna var i huvudsak goda.

Rehabiliteringschefen tackar alla deltagare och ledare för denna fina rehabiliteringskurs och önskar er alla en god fortsättning på hösten.

Ta ett steg,  titta dig omkring, det finns många fina naturupplevelser bakom din hemknut, bara du tittar och ser dem, upptäck och njut!

 

Foton från Höstvildmarkslägret 2012

Packat och klart

På måndag flyttar Psykosociala förbundets centralkansli i Jakobstad till nya lokaler vid Solkulla. Det mesta börjar nu vara packat och klart för flytten.

 

 

Även blommorna har blivit uppfräschade.

 

Bristfälliga mentalhälsotjänster för unga

Den nationella service- och intresseorganisationen Allianssi har gjort enundersökning som visar att finländska unga mår både bra och dåligt. Undersökningen är uppdelad i olika områden, varav ett kapitel tar upp den mentala hälsan bland unga. Varje kapitel har en kommentar och gällande den mentala hälsan är kommentaren skriven av Camilla Djupsund, rehabiliteringsplanerare vid Föreningen för mental hälsa i Finland. Här är en sammanfattning av kommentaren:

Mentalhälsoproblem som orsak till att man blir arbetsoförmögen ökar bland de unga och allt fler unga blir pensionerade. Det här är en konsekvens av inte bara de ökande mentalhälsoproblemen, utan också en ökning i behovet av hjälp och en otillräcklig vård. I Finland finns en växande grupp unga som behöver allt mera stöd och hjälp i olika livssituationer.

Bristen på mentalhälsotjänster bedöms vara en av orsakerna till att allt fler unga är arbetsoförmögna. Alltför ofta kommer den unga in i vårdcirkeln först långt efter att behovet uppstått eller så får man överhuvudtaget inte den typ av stöd som man hade behövt. Då ankomsten till vården förskjuts är det inte längre fråga om behov av tidigt stöd eller förebyggande utan oftast om behov av långvarig vård.

Många unga upplever sig lämnas ensamma när de söker hjälp för sina symptom och problem. Den nationella ungdomsundersökningen 2012 visade att var tredje 15-19-åring upplever ensamhet. I många fall förverkligas rädslan för marginalisering. Unga värderar närstående, vänner och familj, som en av de viktigaste indikatorerna för välmående. Alltid räcker det inte med de närståendes stöd. Genom att erbjuda ett tillräckligt stöd i rätt tid och som svarar mot behoven kan man förebygga mentalhälsoproblem och marginalisering bland de unga.

De ungas välmående, handlingsförmåga och hälsa är samhällets framtid. Att säkra tillräckliga mentalhälsotjänster kräver resurser och planering, så att tjänsternas mängd och kvalitet motsvarar behoven. I första hand är det viktigt att trygga en tillräcklig vård i ett tidigt skede då symptomen och problemen uppstår.

Siffrorna över unga som pensioneras på grund av att de är arbetsoförmögna är oroväckande. Hur är det möjligt att så många unga i dagens Finland glider in i ett tillstånd därifrån det inte längre finns någon återvändo och inget utrymme för ett normalt liv och framtiden? Statistiken för ungas hälsa och välmående säger ett, men det är frågan om något så värdefullt, som inte kan värderas i siffror, euro och statistik. Även om den årliga totalsiffran för unga som går i pension är stor, är redan en ouppmärksammad ungdom som blir utan stöd för mycket. Bakom varje siffra hittas en unik ungdom, en värdefull livsberättelse, som förtjänar en möjlighet att finna sin plats i samhället samt att få den hjälp man behöver, vilket upprätthållande av livet, välmående och handlingsförmågan förutsätter.

Organ, tjänster, system, praxis och hjälpformer har skapats, men producerar tjänstesystemen tillräcklig hjälp och stöd för dagens unga och familjer? Hur kan vi förena våra krafter så att vi tidigare kan uppmärksamma en ung persons nöd, ingripa och erbjuda stöd? Vilka reformer skapar vi så att vi kan trygga möjligheten för de unga att få tillräckliga och mot behoven svarande mentalhälsotjänster i framtiden?

Vänner och närstående skyddar unga mot självmord

Översättning av ett pressmeddelande från Föreningen för mental hälsa i Finland med anledning av internationella dagen för självmordsprevention.

”Jag hade gått sönder. Och beslöt mig för att dö, lämna bakom mig all oreda och komma tillbaka som en ängel. Jag sjönk in i ett tillstånd som var svart och mörkt som en vinternatt”, beskrev författaren, skådespelaren och före detta elitidrottaren Manuela Bosco sammanbrottet i sitt liv vid ett seminarium på internationella dagen för självmordsprevention.

 

Närstående människor, naturen, ett nytt yrke och att lyssna till sig själv hjälpte henne tillbaka till livet.

 

Många faktorer skyddar unga mot självmord, konstaterade psykiatern och utvecklingsdirektören vid Föreningen för mental hälsa i Finland Kristian Wahlbeck.

-       Bland annat en rimlig inkomst, socialt kapital samt mental hälsa är skyddande faktorer. I en ekonomisk lågkonjunktur kan man minska självmorden genom att sysselsätta de unga. Fattigdom och skuldsättning är risker: ju mera skuldsatt man blir desto större är faran för självmord. Det är viktigt att ingripa i den generationsöverskridande marginaliseringen, påminde Wahlbeck.

 

Skyddande faktorer mot ungas självmord var temat vid Föreningen för mental hälsa i Finlands och Sorgbandet r.f.:s seminarium på internationella dagen för självmordsprevention den 10.9 i Helsingfors. De finländska ungdomarna begår internationellt sett många självmord: flickorna näst mest och pojkarna femte mest i världen. Trots en nedåtgående trend för självmord bland män begår unga män fortfarande cirka tre gånger oftare självmord än unga kvinnor.

Enligt specialforskare, docent Atte Oksanen, som föreläste vid seminariet är välfärden bland de finländska ungdomarna på väg att polariseras. Var tionde 14-16-åring lider av medelsvår eller svår depression.

 

-       De finländska ungdomarnas materiella välfärd är i en OECD jämförelse av toppklass, men familje- och vänskapsförhållandena är svaga. Goda sociala förhållanden och sammanhållning är dock i en nyckelställning i psykiskt välmående. Å andra sidan kan en tät sammanhållning också vara kvävande, påminner Oksanen.

-       Våld upplever ungdomarna mest hemma och i skolan. De platser som uppfattas som tryggast kan vara de mest otrygga.

Också pedagogiska ledaren vid Centralparkens yrkesinstitut Anne Suomela påminde om vikten av sociala förhållanden för de unga.

-       Sociala förhållanden fungerar som speglingsytor för den egna tillväxten och utvecklingen. Om lärandets glädje försvinner är det en risk för de unga, så skolorna har en utmaning att erbjuda upplevelser av framgång, ge uppbygglig feedback och upprätthålla elevernas motivation.

 

 

Volontärutbildning i Helsingfors

Vill du göra en god insats några timmar i månaden?

Kom med på vår utbildning för volontärer till väncirklarna i Helsingfors. Väncirklarna fungerar som stöd till personer med psykisk ohälsa som behöver ett gäng vänner, någon att hitta på roliga aktiviteter tillsammans med.

Utbildningen hålls lördagen den 22.9 klockan 10-16 i Cassiopejasalen, Vegahuset/3:e våningen på Nordenskiöldsgatan 18 A i Helsingfors.

Under utbildningen får du veta mera om väncirklarna, lära dig om hur man kan hantera psykisk ohälsa i vardagen och hur du själv tar hand om din psykiska hälsa.

Deltagarna bjuds på kaffe och lätt lunch under dagen.

Utbildningen ordnas av Psykosociala förbundets Kom Med projekt i samarbete med Sympati rf.

Anmälningar görs senast 17.9 till projektledare Leena Pakkanen 040-937 6765, leena.pakkanen@fspc.fi eller till volontärsamordnare Johanna Cresswell-Smith 040-930 5180, johanna.cresswell-smith@fspc.fi.

Den första volontärutbildningen hölls i Närpes i juni.

Temakväll om drömmar i Ekenäs

Kompis r.f. välkomnar dig till en temakväll om drömmar i Ekenäs tisdagen den 11.9 kl. 18.00. Platsen är församlingshemmet, Larssonvägen 1.

Kom och lyssna på Monica Halinen, psykiatrisk sjukskötare, psykoterapeut och erfaren sömn- och drömgruppsledare. Monica är också verksamhetsledare för Sympati r.f. i Helsingfors där hon drar en sömnskolegrupp.

Kaffe, diskussion och trevlig samvaro.

För information, kontakta Carita Englund 040-572 9510

Kompis r.f. är en mentalhälsofrämjande förening och medlem i Psykosociala förbundet.