Recensionen kommer i tidningen Respons så småningom.
Önskar Dig en fin fredag! Kom ihåg att du är värdefull!
/Pernilla
fredag 27 november 2015
Att leva med långtidssjuka barn
Det landade en bok på mitt skrivbord idag. Ett recensionsexemplar av Maria Nystedts "Att leva med långtidssjuka barn - det blir bra ändå". Ser fram emot att läsa den! Maria skriver bland annat om sorgen över att få ett sjukt barn och hur familjen påverkas.
Recensionen kommer i tidningen Respons så småningom.
Önskar Dig en fin fredag! Kom ihåg att du är värdefull!
/Pernilla
Recensionen kommer i tidningen Respons så småningom.
Önskar Dig en fin fredag! Kom ihåg att du är värdefull!
/Pernilla
onsdag 25 november 2015
Intervju med Malin
Idag har vi träffat Malin Vikström-Chan för att prata om välmående, balans i vardagen och hur stress kan påverka oss människor. Ett bräckligt immunförsvar i kombination med för lite näringsrik mat gjorde att Malin fick en hudsjukdom, eksem, som hon nu har kontroll över, men som kan blossa upp när hon är stressad.
- Det dröjde tre år innan jag fick mitt immunförsvar i balans med hjälp av kosttillskott och dagliga produkter jag känner mig trygg med, och som inte innehåller några skadliga ingredienser.
Idag mår hon bättre än någonsin och gör sitt yttersta för att ta hand om sig själv och sina närmaste på bästa sätt. Hon arbetar med att informera om hur skadliga ingredienser i till exempel hudvårdsprodukter kan påverka oss. Hormonhälsa ligger henne också varmt om hjärtat.
Intervjun med Malin kan ni läsa i kommande nummer av tidningen Respons.
/Pernilla
- Det dröjde tre år innan jag fick mitt immunförsvar i balans med hjälp av kosttillskott och dagliga produkter jag känner mig trygg med, och som inte innehåller några skadliga ingredienser.
Idag mår hon bättre än någonsin och gör sitt yttersta för att ta hand om sig själv och sina närmaste på bästa sätt. Hon arbetar med att informera om hur skadliga ingredienser i till exempel hudvårdsprodukter kan påverka oss. Hormonhälsa ligger henne också varmt om hjärtat.
Intervjun med Malin kan ni läsa i kommande nummer av tidningen Respons.
/Pernilla
Malin Vikström-Chan.
måndag 23 november 2015
Öppen dialog nyckel till välmående
Dialog är
ett livsvillkor för oss människor och grunden för en effektiv vård av kriser
och psykoser. ”Vård i dialogform är det som ger resultat”, säger Jaakko
Seikkula som är professor i psykoterapi vid universitetet i Jyväskylä.
TEXT: NONNI
MÄKIKÄRKI
Enligt
Mihail Batkin (1984) deltar vi i dialog med vår omgivning genom hela vårt liv.
Hela vårt jag; kropp, ögon, händer och själ, är med i det ständiga försöket att
vara i kontakt med de som är runtom oss. Från det att vi föds behöver vi dialog
på samma sätt som vi behöver föda och beröring. Med dessa ord började Jaakko
Seikkula sin övertygande föreläsning om vårdmodellen Öppen dialog på
Mentalhälsomässan 2015. Seikkula är professor i psykoterapi vid Universitetet i Jyväskylä. Han
har varit med och utvecklat den dialogiska mötesmodellen ”öppna samtal”.
Modellen utvecklades på den psykiatriska avdelningen på sjukhuset i Keropudas, Torneådalen i början av 80-talet. 1984, för att vara exakta, sammankallades det första vårdmötet, som enligt Seikkula var början till inte mindre än en revolution inom psykvården. Efter att ha hört hans föreläsning kan man inte annat än instämma, så övertygande var de resultat han framförde.
Modellen bygger på flexibilitet
Dialog är ett omedelbart svar i krissituationer och avgörande för vården av psykoser enligt Seikkula. Han hänvisade till omfattande forskningsresultat som förespråkar dialogbaserad vård i kriser och psykoser. Isolering är motsats till dialog och har inom aktuell forskning påvisats vara skadligt och ha en försämrande inverkan på återhämtningsprocessen. Medicinering, som i dagens mentalvård ofta tas till som första hjälp då psyket brister, har inte enligt Seikkula någon botande verkan och hjälper inte i den utsträckning man tidigare trott. Tvärtom visar forskning att hjärnvävnad förstörs av vissa tidigare allmänt använda neuroleptika och andra antipsykotiska mediciner. Öppen dialog-modellen bygger på flexibilitet och det finns situationer då medicinering kan vara befogat, men föreläsningen betonade starkt att vård i dialogform är det som ger resultat.
”Man behöver bygga upp en dialog”
Enligt Seikkula är psykos de facto inget symptom av sjukdom utan en försvarsmekanism som människan tar till då hen inte har resurser att själv bearbeta en stressig, svår situation och den går för långt. Med andra ord ifall en viss upplevelse är för svår för personen att själv bearbeta och hen inte får rätt hjälp och stöd för att bearbeta det som skett, kan detta leda till att psyket utvecklar en psykos helt enkelt för att överleva. I detta skede hjälper inte mediciner, utan man behöver bygga upp en dialog och hitta ord för att kunna prata om det som skett med de som man har närmast. Således bygger öppen dialog på samtal mellan patienten, hennes närmaste och professionella. Den professionellas kunskap ses inte som överlägsen, tvärtom kan man säga att deras roll är mera att leda samtalet och möjliggöra de berörda, med andra ord patienten och hennes närmaste, att bygga upp en fungerande dialog och tillsammans hitta lösningar till situationen.
Modellen utvecklades på den psykiatriska avdelningen på sjukhuset i Keropudas, Torneådalen i början av 80-talet. 1984, för att vara exakta, sammankallades det första vårdmötet, som enligt Seikkula var början till inte mindre än en revolution inom psykvården. Efter att ha hört hans föreläsning kan man inte annat än instämma, så övertygande var de resultat han framförde.
Modellen bygger på flexibilitet
Dialog är ett omedelbart svar i krissituationer och avgörande för vården av psykoser enligt Seikkula. Han hänvisade till omfattande forskningsresultat som förespråkar dialogbaserad vård i kriser och psykoser. Isolering är motsats till dialog och har inom aktuell forskning påvisats vara skadligt och ha en försämrande inverkan på återhämtningsprocessen. Medicinering, som i dagens mentalvård ofta tas till som första hjälp då psyket brister, har inte enligt Seikkula någon botande verkan och hjälper inte i den utsträckning man tidigare trott. Tvärtom visar forskning att hjärnvävnad förstörs av vissa tidigare allmänt använda neuroleptika och andra antipsykotiska mediciner. Öppen dialog-modellen bygger på flexibilitet och det finns situationer då medicinering kan vara befogat, men föreläsningen betonade starkt att vård i dialogform är det som ger resultat.
”Man behöver bygga upp en dialog”
Enligt Seikkula är psykos de facto inget symptom av sjukdom utan en försvarsmekanism som människan tar till då hen inte har resurser att själv bearbeta en stressig, svår situation och den går för långt. Med andra ord ifall en viss upplevelse är för svår för personen att själv bearbeta och hen inte får rätt hjälp och stöd för att bearbeta det som skett, kan detta leda till att psyket utvecklar en psykos helt enkelt för att överleva. I detta skede hjälper inte mediciner, utan man behöver bygga upp en dialog och hitta ord för att kunna prata om det som skett med de som man har närmast. Således bygger öppen dialog på samtal mellan patienten, hennes närmaste och professionella. Den professionellas kunskap ses inte som överlägsen, tvärtom kan man säga att deras roll är mera att leda samtalet och möjliggöra de berörda, med andra ord patienten och hennes närmaste, att bygga upp en fungerande dialog och tillsammans hitta lösningar till situationen.
Fina resultat i Torneådalen
Ursprungligen utvecklades Öppen dialog-modellen för behandling av psykoser och kriser, men har tack vare de fina resultaten den gett spridit sig till andra områden, såväl inom psykiatrin som andra områden inom social- och hälsovården. De forskningsresultat som Seikkula visade var verkligen imponerande. I Torneådalen har bland annat fall av långvarig psykos och schizofreni minskat från 33/100000 till 2/100000! Modellen har spridit sig runt om i världen och som en parentes kan nämnas att föreläsaren for direkt till flygfältet efter sitt anförande för att hinna till Island i tid för en tvådagars workshop om just Öppen dialog som han skulle leda. Öppen dialog är definitvit en modell som förbundet kan och vill förespråka.
Ursprungligen utvecklades Öppen dialog-modellen för behandling av psykoser och kriser, men har tack vare de fina resultaten den gett spridit sig till andra områden, såväl inom psykiatrin som andra områden inom social- och hälsovården. De forskningsresultat som Seikkula visade var verkligen imponerande. I Torneådalen har bland annat fall av långvarig psykos och schizofreni minskat från 33/100000 till 2/100000! Modellen har spridit sig runt om i världen och som en parentes kan nämnas att föreläsaren for direkt till flygfältet efter sitt anförande för att hinna till Island i tid för en tvådagars workshop om just Öppen dialog som han skulle leda. Öppen dialog är definitvit en modell som förbundet kan och vill förespråka.
Jaakko Seikkula
För att på
bästa möjliga sätt kunna hjälpa patienten bygger modellen öppen dialog på
följande principer:
Omedelbar hjälp – en psykiatrisk sjuksköterska svarar i telefon dygnet runt och då hen kontaktas är det på hennes ansvar att sammankalla ett vårdmöte så snabbt som möjligt, helst inom 24 timmer.
Socialt nätverksperspektiv – psykoser har oftast sin grund i riktiga händelser som skett i patientens livskrets och det sociala nätverket ses som en resurs då man har som mål att hjälpa patienten att bearbeta händelserna och komma vidare. I vårdmötet kan familjemedlemmar, men också vänner och arbetskompisar medverka.
Helhetsansvar – då den professionella kontaktas svarar man alltid JA till att ta itu med problemet, oberoende av vad det handlar om. Fast det enligt den professionella skulle låta som om det handlar mera om till exempel missbruksproblematik eller annat, hänvisas inte patienten till en annan instans. Istället tar man itu med att sammankalla ett vårdmöte och föreslår att till exempel någon från A-kliniken deltar.
Flexibilitet och mobilitet – vårdmötet hålls där det känns bäst för patienten. Detta betyder att vårdmöten också kan hållas i patientens egna hem. Dialog utesluter inte andra vårdformer, vid behov används medicinering eller andra metoder i kombination med samtalsstöd.
Psykologisk kontinuitet – vårdteamet är bestående och så långt som möjligt är det samma professionella som deltar genom hela vårdprocessen.
Osäkerhetstolerans – det finns aldrig några garantier för hur återhämtningen kommer att ske. Och sist men verkligen inte minst - dialogism - grunden för vården är nätverksmötena, eller de så kallade vårdmötena, som sammankallas regelbundet. Under dessa möten är det viktigt att alla kommer till tals och fokus ligger på de som är där med sina problem. Patienten och hennes närmaste nätverk får första talturerna, de professionella kommer sedan med sina synpunkter och förslag enligt vad de hört under mötet. Efter detta får ännu huvudpersonerna uttrycka sig om de vill. Till sist kommer man överens om hur man går vidare och när nästa möte hålls.
torsdag 19 november 2015
Vad gör dig glad?
Nyligen höll rehabiliteringschef Ann-Charlott Rastas och rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nordling en
föreläsning för elever från Yrkesskolan Optimas ”teknikbranscher”. Föreläsningen handlade
om ångest och depression men också hur man kan gå till väga för att få hjälp. I
slutet av föreläsningen fick alla en post-it lapp där de ombads skriva en sak
som gör dem glada. Kolla här:
onsdag 18 november 2015
Krya på dig
"Vanligtvis när en människa är sjuk med fysisk ohälsa (förkylning, benbrott etc) berättar man öppet om det. Hon får kanske Krya på Dig-hälsningar och Krya på Dig-kort, kanske någon skriver en hälsning på gipset. Hon behöver inte ens berätta om det, det syns utanpå och många fysiska symptom går att mäta, såsom feber, och det är inte konstigt att få sjukskrivning vid 40 graders feber. Det är sällan heller någon skam kring fysisk ohälsa.
Vid ”40 graders ångest” eller andra psykiska symptom är det annorlunda. En person med psykisk ohälsa går ofta in i sitt skal och vill inte tala om sin sjukdom och sina symptom. Omgivningen vet inte att personen ifråga är sjuk och att hon mår dåligt. Nu om någonsin skulle personen behöva stöd och Krya på Dig-hälsningar! Uppmuntrande hälsningar av vänner och bekanta på gipset skulle betyda mycket". Det säger Monica Björkell-Ruhl, som under tisdagen överlät en gåva till Psykosociala förbundet, i form av ett gipsat hjärta.Syftet med Hjärtat är att ge synlighet, uppmärksamhet och förståelse för psykisk ohälsa, och under Mentalhälsomässan i Helsingfors kan besökarna skriva Krya på dig-hälsningar på gipshjärtat. Psykosociala förbundet tackar så mycket för den fina gåvan!
Hjärtat av gips.
Monica Björkell-Ruhl.
fredag 13 november 2015
Ny hemsida!
Det är en spännande dag idag, och lite pirrig. Idag lanserar vi på Psykosociala förbundet vår nya hemsida, som vi har jobbat med en längre tid. Det är fantastiskt roligt att ÄNTLIGEN få dela den här sidan med er, och vi hoppas förstås att ni ska gilla den. Vår önskan är att sidan ska kännas behaglig att besöka, varm och välkomnande och informativ. Det ska vara enkelt att hitta det man söker.
Vi vill även bjuda på en nyhet! Vår nya hemsida innehåller en helt ny stödtjänst som heter Ställ en fråga. Det är en nätbaserad stödtjänst där vem som helst kan ställa en fråga, och vi lovar att svara inom en vecka. Är det något du undrar över? Om dig själv, en anhörig, något som oroar? I vår nya stödtjänst kan du ställa en fråga anonymt (om du vill). Vi finns här för dig.
Vi vill även bjuda på en nyhet! Vår nya hemsida innehåller en helt ny stödtjänst som heter Ställ en fråga. Det är en nätbaserad stödtjänst där vem som helst kan ställa en fråga, och vi lovar att svara inom en vecka. Är det något du undrar över? Om dig själv, en anhörig, något som oroar? I vår nya stödtjänst kan du ställa en fråga anonymt (om du vill). Vi finns här för dig.
Gå in på www.fspc.fi och klicka vidare till "Ställ en fråga". Välkommen till oss!
torsdag 12 november 2015
Välkommen på Självständighetsfest!
Välkommen på
funktionshinderorganisationernas gemensamma Självständighetsfest!
När: Lördag 5 december 2015 kl. 16:00‒21:00
Plats: Restaurang Kajsaniemi, Kajsaniemivägen 6, 00170 Helsingfors
Plats: Restaurang Kajsaniemi, Kajsaniemivägen 6, 00170 Helsingfors
Självständighetsfesten ordnas i samarbete med de finlandssvenska funktionshinderorganisationerna och SAMS. Med en gemensam fest vill vi lyfta fram FN-konventionen för personer med funktionsnedsättning och dess första artikel som lyder: Fulla och lika mänskliga rättigheter åt alla.
Preliminärt program
Buffé och välkomstdryck
Mingel och samvaro
”Presidentparet” hälsar på
Festband Mesorytmi
Buffé och välkomstdryck
Mingel och samvaro
”Presidentparet” hälsar på
Festband Mesorytmi
Pris: 10 euro per person. Betalningsinstruktioner fås i samband med
anmälan.
Klädsel: Festlig klädsel: kostym eller skjorta och kavaj för herrar, klänning eller annan festlig klädsel för damer. Bindande anmälan senast 25.11 till ditt eget förbund:
Klädsel: Festlig klädsel: kostym eller skjorta och kavaj för herrar, klänning eller annan festlig klädsel för damer. Bindande anmälan senast 25.11 till ditt eget förbund:
Meddela eventuell specialdiet.
fredag 6 november 2015
Personal på kurs
Den här veckan är Psykosociala förbundets rehabiliteringschef Ann-Charlott Rastas och rehabiliteringsrådgivare Camilla Roslund-Nordling på en tredagarskurs i psykiska första hjälpen för ledare. Här har de skickat några bilder från Helsingfors.
Vi önskar er alla en fin helg!
Vi önskar er alla en fin helg!
tisdag 3 november 2015
Förbundet i fotostudion
Vi var i stort behov av nya bilder på personalen, så vi bokade tid till fotografen Karolina Isaksson på Bildbolaget Du&Vi. Bilderna behöver vi bland annat till vår nya hemsida (som kommer att lanseras inom de närmaste veckorna), till våra broschyrer och i vår tidning Respons. Det blev en svettig och rolig timme i fotostudion och här tänkte vi visa resultatet av gruppbilderna. De mest galna bilderna behåller vi för oss själva ;)
Önskar er en fin dag! Ta hand om er!
/Pernilla
Önskar er en fin dag! Ta hand om er!
/Pernilla
Foto: Bildbolaget Du&Vi
Foto: Bildbolaget Du&Vi
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)