Skön sommar

En skön sommar till er alla från Psykosociala förbundet!

Det kommer att vara lugnt här på bloggen under juli månad men på facebook kan ni följa oss och kansliet håller sommaröppet.

Brister i den sociala och medicinska rehabiliteringen

Den sociala och medicinska rehabiliteringen fungerar dåligt. Det visar den färska Socialbarometern 2012 (på finska).

Den sociala rehabiliteringen fungerar bra endast för utvecklingsstörda. De som faller mellan stolarna då det gäller rehabilitering är de som har mentala- och missbruksproblem, de långtidsarbetslösa och åldringarna samt frigivna fångar.

De offentliga tjänsteproducenterna bedömer i Socialbarometern det här året den sociala och medicinska rehabiliteringens genomförande. Enligt resultaten fungerar den medicinska rehabiliteringen bättre än den sociala rehabiliteringen, men ingendera formen fungerar på bästa sätt.

Avsikten med den medicinska rehabiliteringen är att stöda och upprätthålla den fysiska förmågan. Med den sociala rehabiliteringen försöker man stärka den sociala förmågan och förutsättningarna för social interaktion.

De bäst behövande faller emellan

Nästan varannan av de experter som besvarade barometerförfrågan uppskattade att det på det egna området finns befolkningsgrupper som ofta blir utan den sociala och medicinska rehabilitering de behöver.

Ofta är de som blir utan rehabilitering de som skulle behöva den bäst: de som har mentala- och missbruksproblem och långtidsarbetslösa.

Enligt socialdirektörernas bedömning fungerar den sociala rehabiliteringen bra endast för utvecklingsstörda. Sämst lyckas man när det gäller att stärka handlingsförmågan hos frigivna fångar samt hos missbrukare och långtidsarbetslösa.

Oklart ansvar äventyrar kontinuiteten

-       De största problemen i den sociala och medicinska rehabiliteringen är oklarheter i ansvar och arbetsfördelning samt dålig information till kunderna, säger forskare Tyyne Hakkarainen vid SOSTE.

-       Rehabiliteringens kontinuitet äventyras då ansvaret flyttas från en instans till en annan. Problem finns också i bedömningen av rehabiliteringsbehovet och utbudet av rehabilitering, säger hon.

Hakkarainen påminner om att en målinriktad utveckling av rehabiliteringen är en nyckelfaktor då det gäller att höja arbetsgraden. Med hjälp av en fungerande rehabilitering kunde man få en betydande andel människor vars arbets- och funktionsförmåga försvagats tillbaka till arbetslivet.

Hjälpmedel och fysioterapi bäst tillgängligt

Hälsovårdens medicinska rehabilitering förverkligas bäst vad gäller tillgången till hjälpmedel, och störst problem finns i förverkligandet av psykoterapi samt i utnyttjande av de stödgrupper som organisationerna erbjuder.

Av Fpa:s rehabilitering förverkligas fysioterapin bäst, medan de största bristerna finns i förverkligandet av den neuropsykologiska rehabiliteringen, ridterapin och samtalsterapin.

Den sociala rehabiliteringen förverkligas enligt de svarande oftare dåligt än bra. Bäst lyckas kartläggningen av kundernas levnadssituation, och sämst förverkligas gruppbaserat psykosocialt arbete.

Socialbarometern är en årlig mätare av utvecklingen av social- och hälsovårdstjänster. Den besvaras av kommunernas socialbyråer, hälsocentralerna, arbets- och näringsbyråerna och Fpa:s byrådirektörer samt ordföranden för de nämnder i kommunerna som ansvarar för socialvården.

Den har genomförts sedan 1991. Numera är det SOSTE Finlands social och hälsa rf som har hand om den.  

Att möta orättvisor

Vi bjuder i dag på en kolumn från nya numret av medlemstidningen Respons. Kolumnen är skriven av Heikki Kurkiala, sjukhuslärare, familjeterapeut/psykoterapeut.

Våren är härlig på många sätt. Det är inte bara naturen som vaknar till liv, också vi människor kryper ut ur våra vinteriden och blir synliga för varandra. Den gamla trähusgården som jag bor intill sprudlar plötsligt av liv. Kurragömmalekar, tio stickor på ett bräde, småflickors butiks- och prinsesslekar och buspojkars krig. Tänk att det ännu finns barn som leker, tänker jag och slås sedan av det märkliga i att reflektera över det här. För det är väl klart att barn leker?

Under de 27 år jag har arbetat inom barn- och ungdomspsykiatrin har jag mött hundratals barn och ungdomar. Många av dem har slutat leka, har kanske aldrig gjort det. Det känns alltid sorgligt att möta barn som inte kan leka, det är som om någonting av barndomens väsen inom dem skulle ha slocknat.

Läs hela kolumnen

Psykosociala förbundet på Nice Run

Välmående handlar inte bara om det psykiska utan även om det fysiska. I går kväll deltog en stor del av personalen på förbundet i Nice Run i Jakobstad.

Nice Run är ett motionsevenemang för kvinnor och hålls på åtta orter runt om i Finland. I Jakobstad deltog drygt 2 500 kvinnor, i alla möjliga åldrar, i vad som kan beskrivas som en folkfest.

Genom att delta i evenemanget stöder man förutom den egna hälsan också cancerföreningarnas Röda bandet kampanj, eftersom 1 euro per deltagare skänks till kampanjen.

Uppvärmning

Redo för start

Starten går

På väg mot mål

Och sedan picknick i det gröna

Första volontärutbildningen

Förbundets Kom Med-projekt har nu utvecklats så långt att man hållit sin första volontärutbildning. Den hölls på Vänstugan Svalboet i Närpes i lördags. I och med att det var första gången utbildningen hölls var det med viss spänning man gick in för dagen. Det visade sig bli en lyckad tillställning med ett 20-tal deltagare och en livlig diskussion.

Projektledare Leena Pakkanen och volontärsamordnare Johanna Cresswell-Smith informerade om projektet och vad det innebär att vara volontär, medan Lillemor Nylund berättade om psykisk hälsa och ohälsa och friskhet.

Tanken är att de som väljer att bli volontärer ska medverka i väncirklarna i Närpes, och verksamheten kör igång genast efter sommarledigheterna.

Nästa volontärutbildning kommer att hållas i södra Finland i höst.

Lillemor Nylund, Zandra Eklund, verksamhetsledare vid Vänstugan Svalboet, Johanna och Leena Pakkanen.

Alla deltagare fick göra sin egen livslinje med upp- och nedgångar i olika skeden av livet.

Bättre sent än aldrig...hälsningar från Världen i Byn!

Vi behöver varandra är ett självklart budskap på Världen i byn festivalen

Psykosociala förbundet deltog tillsammans med flera hundra andra organisationer och föreningar i Världen i byn festivalen i Kajsaniemiparken i Helsingfors sista veckoslutet i maj.  Världen i byn är en gratis familjefestival som ordnats sedan år 1995. Festivalen fungerar som en träffpunkt där kulturella smakbitar och överraskningar från världens olika hörn presenteras och den bjuder på världsbilder, möjligheter, musik, cirkus, dans, teater, konst samt aktiviteter såväl för vuxna som för barn. 

Festivalen ger inte enbart perspektiv på mångkulturell tolerans, utvecklingssamarbete och globala frågor utan även på medmänsklighet och humanitet och samarbete mellan människor oberoende av bakgrund, personlighet, livssituation och intressen. På Världen i byn är alla välkomna.

Vi stod där i rad med bl.a. FDUV r.f. och SAMS r.f. och presenterade vår verksamhet på tre olika språk. Många stannade vid vårt bord och visade intresse för vårt arbete - ordet psykosocial är något man förstår på många språk. Vi hjälptes åt med lokalföreningen Sympati r.f. och turades om att presentera vår verksamhet och dela ut material. Tack Viveca och Monica för samarbetet!

Världen i byn arrangeras av KEPA r.f. som är en paraplyorganisation för nästan 300 finska medborgarorganisationer som idkar utvecklingssamsarbete eller på annat sätt arbetar med u-landsfrågor och globala frågor.

Majvor

Äventyret Hoxendorff gästade ridläger

Psykosociala förbundets årliga ridläger hålls den här veckan på Fäbodavägensstall i Jakobstad. På onsdagen bjöds deltagarna på en överraskning då Äventyret Hoxendorff från Teater Geist besökte lägret, och deltog i programmet under eftermiddagen.

I Äventyret Hoxendorff medverkar Lilli Sukula-Lindblom, känd som sjukhusclown, och Maija Kaukolehto. Sukula-Lindblom fick i mars i år motta utmärkelsen Årets skådespelare.

Äventyret Hoxendorff är en interaktiv föreställning, och de två skådespelarna höll först en session med trolleri och dans med lägerflickorna inomhus, och deltog sedan när de hade en övning i ponnyagility utomhus.

I årets läger deltar sju flickor, tidigare år har även pojkar deltagit. De har från måndag till torsdag fått lära sig teori om hästar, att sköta dem och ridit två timmar per dag samt haft en del annat program.

Mera om lägret och Äventyret Hoxendorffs besök i nästa nummer av Respons.

Seminarium om rätt till självbestämmande

Psykosociala förbundet deltog i går tisdag i ett seminarium om självbestämmanderätt som hölls i Helsingfors.

Seminariet handlade om hur man kan öka kundens/patientens rätt till självbestämmande i social- och hälsovården, eller med andra ord hur man kan minska på tvånget.

Det hela är en del i en lagstiftningsreform som syftar till att Finland ska kunna ratificera FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Under dagen gav både anhöriga och professionella sin syn på ämnet.

En längre artikel från seminariet kommer i Respons i höst.

Seminariet arrangerades av Social- och hälsovårdsministeriet.

Erik Munsterhjelm, ny på jurisdiskt ombud, Nina af Hällström, verksamhetsledare på SAMS, Gustav Skuthälla, ordförande för SAMS och Psykosociala förbundet samt Psykosociala förbundets Johanna Cresswell-Smith, regionsekreterare och volontärsamordnare och Bodil Viitanen, verksamhetsledare.

Seija Manninen, längst till vänster gav en rörande beskrivning om tillståndet för sin bror som är tvångsomhändertagen. Här tillsammans med Viveca Arrhenius, Sirkka Sivula och Eija Koivuranta från Social- och hälsovårdsministeriet.

Överläkare Markus Henriksson gav övervakningsmyndigheten Valviras syn på självbestämmanderätt kontra övergivenhet.