"Vi är den sista generationen som skiljer på online och offline". Det säger Camilla Granholm, doktorand i socialt arbete vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet. I sin forskning intresserar hon sig för hur informations- och kommunikationsteknologi kunde utnyttjas inom socialt arbete, och om detta berättade hon under en föreläsning på onsdagen. Hon förklarar att inom social service har det funnits ett motstånd mot att använda teknologi. Varför? För att det finns en myt om att det endast är genom ansikte mot ansikte-möten man kan skapa en tillitsfull relation mellan klient och socialarbetare.
- Socialarbetare upplever att teknologin är en tidstjuv. Den synen måste vi ändra på. Socialarbetare behöver vara tillgängliga där klienterna finns. Det handlar inte om antingen/eller utan om både och. Både virtuellt och öga mot öga. I framtiden kommer även socialarbetare att använda flervägskommunikation. Vi kan inte längre frånse att de flesta av oss är online, säger hon.
Statistik visar att år 2012 använde 78 procent av 16-74-åriga finländare internet dagligen eller nästan dagligen.
Även om vi hela tiden är här, är vi också väldigt ofta där (i cybervärlden). Frågan är: var går gränsen för onlineberoende?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar