Äldres välbefinnande och psykiska hälsa måste stärkas

Utlåtande 16.2.2016

Mentalhälsopolitiska delegationen:

Riksdagens mentalhälsopolitiska delegation ser social- och hälsovårdsreformen som en möjlighet att förnya tjänsterna för äldre människor, så att man uppmärksammar den psykiska hälsan och välbefinnandet mera övergripande än tidigare.

- I Finland har det utvecklats en väldig mängd kunskap som berör välbefinnande för äldre människor. I samband med social- och hälsovårdreformen har vi möjlighet att områdesvis samla god praxis och förverkliga dessa över traditionella sektorgränser. Det måste övervägas hur tjänsterna förverkligas förnuftigast ur äldre människors perspektiv, och så att de formar en oavbruten tjänstehelhet mellan social- och hälsovårdsområdena, kommunerna och organisationerna, påminner Mentalhälsopolitiska delegationens ordförande Annika Saarikko.

Kompetens i psykisk hälsa som medborgarkompetens

 Det är viktigt för äldre människor att bli bemötta och hörda. Utbildning av professionella inom social- och hälsovården i ålderssensitiv kompetens i psykisk hälsa är en nyckel till bättre tjänster. Utbildningen bör också ökas i att känna igen psykiska problem hos äldre människor samt till exempel i frågor rörande den åldrande befolkningens alkoholvanor och medicinering. Att motverka ensamhet är en nyckelfråga då det gäller äldre människors välbefinnande.

Erfarenheter från utbildning av social- och hälsovårdsanställda i Sverige har varit uppmuntrande. I varje svensk kommun kan man hitta en anställd som utbildats för att speciellt uppmärksamma äldre människors behov inom psykisk hälsa. Som verktyg har man använt internationella Första hjälpen-modeller för psykisk hälsa.
Obehandlade besvär ökar risken för självmord, problem med den psykiska hälsan och ensamhet. År 2014 begick hela 163 personer över 65 år självmord i Finland. Antidepressiva läkemedel föreskrevs år 2013 mest till personer över 65 år (11,5 %).

-        Antalet äldre människor i behov av tjänster ökar betydligt de kommande åren. Det är viktigt att bygga en tjänstepalett för att stöda äldre människors funktionsförmåga och delaktighet. Tjänsterna bör till exempel uppmärksamma förändringar i äldre människors livsrytm och ökande svårigheter att röra sig. Då hemmaboende ökar bör det fästas uppmärksamhet även på orken hos närstående, påminner delegationens ordförande Annika Saarikko. 

Mentalhälsopolitiska delegationens medlemmar:

riksdagsledamot Annika Saarikko, ordf. (C)

riksdagsledamot Aila Paloniemi (C)

riksdagsledamot Juho Eerola (Sannf)

riksdagsledamot Maria Tolppanen (Sannf)

riksdagsledamot Sari Sarkomaa (Saml)

riksdagsledamot Saara-Sofia Sirén (Saml)

riksdagsledamot Anneli Kiljunen (SDP)

riksdagsledamot Kristiina Salonen (SDP)

riksdagsledamot Outi Alanko-Kahiluoto (Gröna)

riksdagsledamot Jyrki Kasvi (Gröna)

riksdagsledamot Li Andersson (VF)

riksdagsledamot Aino-Kaisa Pekonen (VF)

riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP)

riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson (SFP)

riksdagsledamot Päivi Räsänen (KD)

riksdagsledamot Sari Tanus (KD)

www.mielenterveysseura.fi/neuvottelukunta

Tilläggsuppgifter

riksdagsledamot Annika Saarikko, Mentalhälsopolitiska delegationens ordförande, (09) 432 3151, annika.saarikko@eduskunta.fi