Flera av föreläsningarna handlade om asylsökande och ensamkommande flyktingbarn - hur möter man människor i kris från en annan kultur än sin egen? Mycket av det vi lärt oss har sina rötter i individualistiska kulturer och går inte att applicera rakt av på människor från bakgrunder med ett mer kollektivistiskt perspektiv. Värderingar krockar ofta och risken blir att vi stjälper snarare än hjälper.
Vi fick även höra om hur man behandlar barn med uppgivenhetssyndrom. Det finns stora utmaningar i att behandla asylsökande barn som löper risk att utveckla uppgivenhetssyndrom. Den största utmaningen ligger i att barnen och deras föräldrar ofta lever i en psykisk, social och existentiell utsatthet och stress - och att de ofta har levt så i många år!
En annan föreläsare belyste frågan "Hur mår unga i Norden?". De unga mår allt sämre, men hur ska man komma tillrätta med problemet? Under föreläsningen fick vi ta del av sambandet mellan ungas psykiska hälsosituation och deras situation i skolan och senare övergång till egen försörjning. Mycket intressant, och något vi kommer att skriva mer om framöver. Först måste vi bearbeta all information vi har fått, så här får ni några bilder att titta på från våra dagar i Stockholm:
Foto: Pernilla Nylund
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar