”När du inte säger hej gör du den andra osynlig”

Jag och min kollega Nonni hade möjligheten att delta i Organisationskonferensen ”En inkluderande handling idag - Nycklar i integrationsarbetet” som arrangerades av Svenska Folkskolans Vänner och Svenska kulturfonden i oktober. Vi samlades i Helsingfors i ”världens lyckligaste land” (hänv: FN: s index 14.3.2018) för att lyssna på intressanta föreläsare och talare både från Finland och Sverige.

Riksdagsledamot och fredsarbetare Pekka Haavisto deltog som en av talarna och berättade om sina erfarenheter av fredsarbete från konfliktområden runtom i världen. Han lyfte fram globala trender såsom klimatförändringen, urbaniseringen, de ungas situation i u-länderna, snabb utveckling och spridning av informationsteknologi, tekno-innovation och marginalisering av minoriteter. På många håll i världen har minoriteter fått syndabocksstämpel. Det pågår många stora kriser idag och samtidigt ges mera humanitär hjälp än någonsin. Det humanitära arbetet är farligt och Pekka belyste i både ord och bild platser han besökt och människor han mött. Jag uppskattar det arbete Pekka och andra i hans arbetsteam gör ute i världen; de vågar möta människor i konfliktområden och tala med personer som ingen annan annars lyssnar på. Att kommunikation och dialog är en grundbult i allt humanitärt arbete blev mycket tydligt i Pekkas budskap. 

Kommunikation och dialog var också det starka budskapet i författare Navid Modiris föreläsning. Han tog upp samtalets betydelse för att komma framåt i samhällspolitiken och för att tillsammans människor emellan hitta förståelse för andras synpunkter och situation. Navid belyste hälsningens betydelse; att när du inte säger hej gör du den andre osynlig. Det leder i sin tur till psykisk ohälsa. Vi är ju här för varandra i samhället påminde Navid oss om; det vill säga ”Samhälle” och inte ”särhelle”. Gemenskap betyder att skapa gemensamt tillsammans. Navid har skrivit bland annat boken ”Hej syster” och startat mångfaldsprojektet Sverige 3.0. På samma sätt som Pekka Haavisto lyfter han fram betydelsen av att samtala, kommunicera, lyssna och föra dialog människor emellan. Att Navid själv är skicklig att samtala och möta människor gick inte att ta miste på. Han lyckas verkligen fånga sin publik. 

Författaren och människorättsaktivisten Alexandra Pascalidou var också en stark föreläsare för de mänskliga rättigheterna. Hon har också skrivit böcker som exempelvis ”Bortom mammas gata”, ”Mammorna” och ”Taxi”. Alexandra har intervjuat de mest utsatta invandrarna i olika områden och gett dem en röst genom att berätta deras berättelser i sina böcker. Där det finns mångfald finns också fattigdom. Henens starka budskap till oss var att det behövs galenskap för att befria oss från kedjorna samhället binder oss med. 

För att knyta an till rubriken för dagen och vad vi kan göra på ”verkstadsgolvet” i olika organisationer då vi talar om integrering av invandrare är det tvåvägsmodellen man borde eftersträva i allt integrationsarbete. Det betyder att man lär av varandra, gör saker tillsammans och inkluderar människor i handling och dialog. Inklusion som betyder delaktighet innebär att man också får ta ett ansvar. Detta behov av inklusion kom också fram starkt i de ”Fyra röster om Integration” som framfördes av Ahmed Hassan, Burhan Hamdon, Senada Arnautovic och Casey Tkatc, som alla berättade om sina erfarenheter och synpunkter på integration. Det blir så lätt ”de” och ”vi” fastän man i finsk integrationspolitik menar väl då man vill hjälpa och stöda invandrare att bli integrerade. Att få ta ett ansvar och göra saker tillsammans med oss finländare är mycket viktigt. Till organisationerna framfördes ett viktigt budskap; ta med invandrarkvinnor i ert arbete. De behöver komma ut i samhället, möta andra människor och vara delaktiga. Finska staten kan stöda med 100 procent lönesubvention de arbetsgivare som anställer någon med invandrarbakgrund. Något för oss tredje sektorns organisationer att tänka på – det vill säga, på vilket sätt kan vi bidra med en inkluderande handling i vårt organisationsarbete och vår verksamhet?

Av Bodil Viitanen, verksamhetsledare Psykosociala förbundet