Jag och min kollega Nonni hade möjligheten att delta i Organisationskonferensen
”En inkluderande handling idag - Nycklar
i integrationsarbetet” som
arrangerades av Svenska Folkskolans Vänner och Svenska kulturfonden i oktober. Vi
samlades i Helsingfors i ”världens lyckligaste land” (hänv: FN: s index 14.3.2018)
för att lyssna på intressanta föreläsare och talare både från Finland och
Sverige.
Riksdagsledamot och fredsarbetare Pekka Haavisto deltog
som en av talarna och berättade om sina erfarenheter av fredsarbete från
konfliktområden runtom i världen. Han lyfte fram globala trender såsom
klimatförändringen, urbaniseringen, de ungas situation i u-länderna, snabb utveckling
och spridning av informationsteknologi, tekno-innovation och marginalisering av
minoriteter. På många håll i världen har minoriteter fått syndabocksstämpel.
Det pågår många stora kriser idag och samtidigt ges mera humanitär hjälp än
någonsin. Det humanitära arbetet är farligt och Pekka belyste i både ord och
bild platser han besökt och människor han mött. Jag uppskattar det arbete Pekka
och andra i hans arbetsteam gör ute i världen; de vågar möta människor i konfliktområden
och tala med personer som ingen annan annars lyssnar på. Att kommunikation och
dialog är en grundbult i allt humanitärt arbete blev mycket tydligt i Pekkas
budskap.
Kommunikation och dialog var också det starka budskapet i
författare Navid Modiris föreläsning. Han tog upp samtalets betydelse för att
komma framåt i samhällspolitiken och för att tillsammans människor emellan
hitta förståelse för andras synpunkter och situation. Navid belyste hälsningens
betydelse; att när du inte säger hej gör du den andre osynlig. Det leder i sin
tur till psykisk ohälsa. Vi är ju här för varandra i samhället påminde Navid
oss om; det vill säga ”Samhälle” och inte ”särhelle”. Gemenskap betyder att
skapa gemensamt tillsammans. Navid har skrivit bland annat boken ”Hej syster” och startat
mångfaldsprojektet Sverige 3.0. På samma sätt som Pekka Haavisto lyfter han
fram betydelsen av att samtala, kommunicera, lyssna och föra dialog människor
emellan. Att Navid själv är skicklig att samtala och möta människor gick inte
att ta miste på. Han lyckas verkligen fånga sin publik.
Författaren och människorättsaktivisten Alexandra
Pascalidou var också en stark föreläsare för de mänskliga rättigheterna. Hon
har också skrivit böcker som exempelvis
”Bortom mammas gata”, ”Mammorna” och ”Taxi”.
Alexandra har intervjuat de mest utsatta invandrarna i olika områden och gett
dem en röst genom att berätta deras berättelser i sina böcker. Där det finns
mångfald finns också fattigdom. Henens starka budskap till oss var att det
behövs galenskap för att befria oss från kedjorna samhället binder oss med.
För att knyta an till rubriken för dagen och vad vi kan
göra på ”verkstadsgolvet” i olika organisationer då vi talar om integrering av
invandrare är det tvåvägsmodellen man borde eftersträva i allt
integrationsarbete. Det betyder att man lär av varandra, gör saker tillsammans
och inkluderar människor i handling och dialog. Inklusion som betyder delaktighet
innebär att man också får ta ett ansvar. Detta behov av inklusion kom också
fram starkt i de ”Fyra röster om Integration” som framfördes av Ahmed Hassan,
Burhan Hamdon, Senada Arnautovic och Casey Tkatc, som alla berättade om sina
erfarenheter och synpunkter på integration. Det blir så lätt ”de” och ”vi” fastän
man i finsk integrationspolitik menar väl då man vill hjälpa och stöda
invandrare att bli integrerade. Att få ta ett ansvar och göra saker tillsammans
med oss finländare är mycket viktigt. Till organisationerna framfördes ett viktigt
budskap; ta med invandrarkvinnor i ert arbete. De behöver komma ut i samhället,
möta andra människor och vara delaktiga. Finska staten kan stöda med 100 procent
lönesubvention de arbetsgivare som anställer någon med invandrarbakgrund. Något
för oss tredje sektorns organisationer att tänka på – det vill säga, på vilket
sätt kan vi bidra med en inkluderande handling i vårt organisationsarbete och
vår verksamhet?
Av Bodil Viitanen, verksamhetsledare Psykosociala förbundet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar