Lunch på Lappviken

I dag besökte vi Lappvikens sjukhusområde här i Helsingfors. Det före detta mentalsjukhusområdet representerar i dag en inkluderande och hälsofrämjande miljö. 

På Lappvikens gamla sjukhusområde verkar Lappvikens källa (Lapinlahden Lähde), som är ett center för psykiskt välbefinnande. Idén bakom Lappvikens källa bygger på delaktighet och miljöns helande kraft, s.k. Green Care.

I den gamla sjukhusbyggnaden huserar i nuläget Lappvikens Källa, ett center för psykiskt välbefinnande. Centret är öppet varje dag för allmänheten och man ordnar olika kulturella evenemang, seminarier och tillställningar med syftet att förena kultur och psykiskt välbefinnande.

Under vårt besök passade vi samtidigt på att äta lunch på caféet Lähde tillsammans med förbundets tjänstlediga verksamhetskoordinator, Nonni Mäkikärki! Vi åt soppa och drack kaffe på huvudbyggnadens innergård i majvärmen.

Huvudbyggnadens innergård.

Nonni arbetar som verksamhetsledare för föreningen Pro Lappviken och gav oss även en guidad rundtur i det vackra och historiska området.

Utsikt från "Blåa rummet" i Venedig-byggnaden.

                                                  

Området var omslutet av lummig natur. I bakgrunden syns det gamla tvätteriet vid "Venedig"-byggnaden.

Lappviken har figurerat flitigt i nyheterna den senaste tiden, eftersom planer på att bygga hotell på området fick starkt motstånd från allmänheten.  i maj förkastades förslaget av Helsingfors stadsmiljönämnd.

Det här innebär att den allmännyttiga verksamheten vid området får fortsätta och allmänheten kan fortsätta att ta del av den vackra och hälsofrämjande miljön.

Vi kan varmt rekommendera ett besök!

På detta område skulle de nya hotellen ha stått. parken finns flera skyddade arter.

YAM-teamets inspirationsdag

Inspiration,

ett stimuli som sätter igång mental verksamhet, det har vi jobbat med.  

Det var just den saken rehabiliterings/YAM-teamet gjorde idag. Vi har haft en helt fantastisk inspirationsdag ute vid Bådan i Nykarleby. För vårt jobbteam fungerar det otroligt bra att åka ut nånstans till ett naturnära ställe och sitta och jobba. Vi blir otroligt kreativa och det sätter igång en skapande effekt hos oss alla. Intressant att vi alla tre verkar ha ett liknande mental inställning och möts på samma nivå, sådana dagar som vi haft idag.

Idag har vi blickat lite bakåt, till vår verksamhet 2019. Det som var en väldigt positiv sak är att hela 89,91% av alla våra kursdeltagare 2019 var helt nya deltagare, som aldrig tidigare har deltagit i någon anpassningskurs hos oss. Detta kändes fint, för det betyder att vi nått ut till allmänheten med vår marknadsföring och många nya personer har fått stöd och hjälp i sin vardag hos oss. Så med detta kändes det väldigt fint att blicka framåt till vår kursverksamhet 2021 och planera vidare.

Vad gäller YAM-projektet så kommer vi att inleda vårt sista läsår hösten 2020 med projektet i Jakobstadsnejdens skolor. Visst funderar vi - kommer hösten bli en normal skolhöst eller hur kommer det bli...? Ja, det vet vi inte. Men vi hoppas på det bästa. Och trots att det blir vårt sista projektläsår med YAM, så blickar vi framåt. Och vi har låtit oss inspireras av naturens kraft med en skön promenad längs stranden och kreativiteten har flödat och vi har jobbat vidare med nya tankar kring hälsofrämjande och preventivt arbete i skolorna i framtiden inom Psykosociala förbundet. Visst ger dessa tankar en förhöjd känsla av motivation i ens arbetsvardag.

Vad får dig att bli inspirerad och motiverad i din vardag?

Hälsningar Ann-Charlott, Camilla och Pia

Vi finslipar detaljerna

Det är så spännande tider nu! Något av det roligaste som finns när man producerar en tidning är att få korrekturläsa första layouten och titta igenom upplägg, bilder, rubriker, citatrutor och så vidare. Vi finslipar de sista detaljerna och sen åker tidningen Respons iväg till tryckeriet. Det blir en riktigt fin tidning, med mycket att läsa. Ärliga berättelser och många olika röster som kommer fram i tidningen. Temat är bipolär sjukdom, men vi skriver även en del om hur coronasituationen har påverkat oss alla på olika sätt. Vill du beställa tidningen? Här kan du läsa mer om hur man gör!

Ha en bra dag!

Goda nyheter för terapigarantin!

Kampanjen för att införa terapigaranti för psykisk ohälsa har tagit ännu ett steg framåt!

Social- och hälsovårdsutskottet anser att "terapigarantin bör genomföras som en del av vårdgarantin för att förbättra tillgången till mentalvårdstjänster." Detta skriver man i ett utlåtande som gällde statsrådets redogörelse om planen för de offentliga finanserna för 2021—2024.

I utlåtandet konstateras också att behovet av mentalvårdstjänster sannolikt kommer att öka som en konsekvens av coronaepidemin. Utskottet betonar att coronaepidemin har försvårat organisationers verksamhet och möjlighet att producera tjänster. Här kan du läsa utlåtandet i sin helhet: https://www.eduskunta.fi/SV/vaski/Lausunto/Sidor/ShUU_2+2020.aspx

Den nationella kampanjen för medborgarinitiativet Terapigaranti startades av Mentalhälsopoolen 20.2.2019. Terapigarantin skulle påskynda och öka tillgången till mentalvårdstjänster, trygga en jämlik tillgång till vård och garantera en snabbare bedömning av terapibehov.

Taget ur Social-och hälsovårdsutskottets utlåtande:

"Konsekvenserna av coronakrisen ökar sannolikt behovet av mentalvårdstjänster och andra tjänster också på längre sikt. Utskottet anser det vara viktigt att garantera kontinuiteten i och verksamhetsförutsättningarna för tjänster av den här typen, som ofta tillhandahålls av producenter som inte är bolag. Utskottet anser att terapigarantin bör genomföras som en del av vårdgarantin för att förbättra tillgången till mentalvårdstjänster."

Starkare tillsammans

Vi har alla en omvälvande tid bakom oss och, för att vara ärlig, en rätt oviss tid framför oss. Det finns stunder där ovissheten och de rådande restriktionerna känns speciellt utmanande. Vi har alla fått göra uppoffringar på något plan. Men förhoppningsvis kommer vår gemensamma uppoffring att leva kvar i vårt kollektiva minne som ett bevis på hur starka vi är tillsammans.

En sak som har varit upplyftande under coronatiden är hur människor har reagerat socialt. Sociala medier har fyllts av idéer på innovativa sätt att umgås digitalt, människor erbjuder främlingar hjälp och stöd. Grannhusens fönster har prytts av uppmuntrande meddelanden och teddybjörnar för att göra barns (och kanske även vissa vuxnas) promenader lite roligare.

En vanlig föreställning är att den första reaktionen hos människor i en kris- eller katastrofsituation är panik. Beslutsfattare och massmedia är måna om att undvika masspanik, medan vi uppmanas att hålla huvudet kallt.

Som många har konstaterat är denna idé om den panikslagna befolkningen är en myt. Flera studier visar att människor reagerar mycket annorlunda i plötsliga katastrofsituationer eller kriser. Samhällen stannar inte alls upp, istället blir människor ännu mer sociala och ännu mer måna om att hjälpa varandra. Känslan av samhörighet och delat ansvar för oss närmare varandra.  

Det utmanande i just den här situationen har förstås varit att vi inte har kunnat nå ut till andra på samma sätt som tidigare. Vi har inte kunnat hälsa på någon som bor ensam, vi har inte kunnat sätta en arm runt vår vän som har en dålig dag. 

Samtidigt har ensamhetens negativa effekter på människors psykiska välmående uppmärksammats mer och mer i den offentliga diskussionen. Kanske kan det här vara en positiv förändring som kommer ur coronakrisen - en ökad förståelse för hur skadligt ensamhet är för en människa.

Det är svårt att säga hur samhället kommer att se ut på andra sidan om coronaepidemin, men förhoppningsvis står människors välmående i fokus då exitstrategins riktlinjer ritas upp. 

  

Hbl: Insändare Psykosociala förbundet

Lappvikens framtid som allmännyttig och hälsofrämjande miljö måste tryggas

I en insändare i Hufvudstadsbladet (4.5.2020) uppmanar vi beslutsfattare att genom internationellt samarbete ta initiativ till att skydda Lappvikens kulturarv och bevara områdets unika miljö.

Här kan du läsa insändaren i sin helhet:

Vi på Psykosociala förbundet har med stor oro följt med de senaste månadernas händelser och beslut kring Lappvikenområdet med tillhörande kulturarv och miljö. Det är skrämmande mycket som styrs av ekonomiska intressen i vårt samhälle. Vi anser att detta beslut inte får styras av ekonomiska intressen.
Helsingfors stad bör värna om den sortens allmännyttiga verksamhet som bedrivs vid Lappviken. Lappvikens område erbjuder inte endast en naturskön miljö, det representerar även en inkluderande och hälsofrämjande vardagsmiljö som främjar såväl psykisk hälsa som kulturarv.
Det krävs politisk prioritering av såväl ekologiska, ekonomiska som sociala dimensioner för att skapa en hållbar samhällsutveckling. Som riksomfattande, svenskspråkig och allmännyttig mentalhälsoorganisation är vi måna om att den sociala dimensionen inte lämnas utanför hållbarhetsdebatten.

Vi hoppas att beslutsfattare gör allt i sin makt för att förhindra att Lappvikens område, och dess kulturarv och miljö, förvandlas till ett komplex där vinststrävande verksamhet går före allmännyttig verksamhet.
Vi uppmanar beslutsfattare att genom internationellt samarbete ta initiativ till att skydda Lappvikens kulturarv och bevara områdets unika miljö. Här kan Unesco bidra till överlevnaden av denna kulturhistoriska plats. Detta ligger i hela landets intresse.
En lyckad stadsplanering beaktar även invånarnas möjlighet till social delaktighet och hälsofrämjande aktiviteter. Genom att stärka social delaktighet kan staden samtidigt minska sociala ojämlikheter och främja hälsa och välfärd.
Christer Rönnlund, ordförande, Bodil Viitanen, verksamhetsledare, Psykosociala förbundet rf