God Jul & Gott Nytt År

önskar Psykosociala förbundet

Förbundet håller öppet hus

VÄLKOMMEN PÅ ÖPPET HUS

TILL PSYKOSOCIALA FÖRBUNDETS NYA

UTRYMMEN PÅ SOLKULLA I JAKOBSTAD

TISDAGEN DEN 18.12.2012 KL. 13-16

 

VI BJUDER PÅ GLÖGG

OCH SMÅTT & GOTT

 

SOLKULLAVÄGEN 65, JAKOBSTAD

Regionsekreterare och jubileum



Verksamhetsledare Bodil Viitanen omgiven av avgående regionsekreterare Maria Rajalin (höger) och nyanställda regionsekreteraren Johanna Cresswell-Smith (vänster). Johanna tar över ansvaret på heltid för regionverksamheten i Södra Finland fr.o.m. årsskiftet och Maria, som varit tjänstledig, fortsätter jobba på Marthaförbundets distriktskontor i Helsingfors.



Stödpersonsverksamheten, fyra betydelsefulla timmar, 4BT fyllde 10 år

Bilden är tagen på stödpersonsverksamheten, 4BTs 10 årsjubileum 29.11.2012 i Vegahuset.

Jubileet inleddes med en tillbakablick på den tioåriga verksamheten och berättarna på scenen var Marita Mäenpää, Kristina Jansson-Saarela och Ulf Gustafsson. Psykosociala förbundet och medlemsföreningen Sympati har aktivt varit med i stödpersonsverksamheten ända från början.

Följande punkt på programmet var två intressanta föreläsningar – den ena handlade om pengar ”Ekonomisk vinning inom tredje sektorn” med nationalekonom Isac Boman och den andra handlade om att bli läkare trots CP-skada ”Vem äger definitionen på normalt?” med författare och läkare Victoria Webster som jobbar som avdelningschef på Haartmanska sjukhuset i Helsingfors och har tillsammans med sin mamma Diana Webster gett ut boken Så många Mount Everest.

Samordnare Sonja Karnell avslutade dagen med ett inlägg om framtid för 4BT. Konferencier Cesar Kurtén höll koll på tiden och efter dagsprogrammet bjöds gästerna på buffetmiddag. Workshopar, capoeira och trollkonst under kvällen fick stå för den lättare delen av jubileumsprogrammet.

Majvor Taddele

KBT-föreläsning på Norrvalla

Välkommen på en föreläsning om grunderna i

Kognitiv beteendeterapi

KBT

Till Norrvalla, Vöråvägen 305, Vörå

28.11.2012 kl. 19.00

Vad är KBT?

”KBT, kognitiv beteendeterapi, är en psykoterapeutisk behandlingsmetod som innebär att man arbetar med att förändra tankar, känslor och handlingsmönster som inte är välfungerande och därför leder till psykiskt illabefinnande.

KBT är en strukturerad, aktiv och insiktsbefrämjande psykoterapi som är mer inriktad på nuet och på framtiden än på det förflutna.” (Källa: KBTterapi.se)

Föreläsningen hålls av Ann-Sophie Blomqvist som är psykoterapeut i KBT, socialarbetare och yrkeslärare.

Vi börjar med kaffe klockan 19 och föreläsningen börjar klockan 19.30 och håller på till cirka 21.

Föreläsningen är avgiftsfri och ordnas gemensamt av Svenska Österbottens anhörigförening SÖAF och Psykosociala föreningen Rågblomman.

Anmälningar senast 26.11 till

eva.hanses@soaf.fi tel.: 050-4071827

eller

Eva-Stina Krooks, tel. 050-0602754

Diskriminering begränsar livet för deprimerade

Nedan en sammanfattning i översatt format från ett utlåtande från Institutetför hälsa och välfärd (THL):

Människor som lider av depression upplever såväl diskriminering som rädsla för att bli diskriminerade som begränsande både i Finland och i övriga världen.

 

Enligt en undersökning som publicerats i den ansedda tidningen The Lancet upplever människor med depression diskriminering runt om i världen.

 

Cirka 80 procent av de finländare som deltog i undersökningen och som på grund av depression vårdats inom öppenvården hade upplevt att de blivit diskriminerade på åtminstone ett område i livet.  

 

Många hade råkat ut för att andra undvikit dem, en del hade låtit bli att söka ett arbete och andra hade gett upp eller inte tagit emot en studieplats. De som behandlats inom psykiatrisk anstaltsvård hade upplevt mera diskriminering än de som enbart behandlats inom öppenvård.

 

Cirka 70 procent av de deprimerade uttryckte att det försökt hemlighålla eller dölja sin diagnos. Det kan fördröja sökande av vård och leda till ett psykiskt tungt dubbelliv.

 

Det stigma som följer med psykisk ohälsa syns i diskriminering i såväl privatlivet och på arbetsplatser som i servicetjänster. Bakom skamstämpeln finns okunskap och negativa attityder. Också i den finländska kunskapen kring psykisk hälsa lever bilden om att psykiska störningar är obotliga och att det är svårt att prata med en drabbad envist kvar. Möjligheterna begränsas både inom arbetslivet och inom studielivet om en person på grund av skamstämpeln inte vågar söka en utbildningsplats eller ett arbete.

 

För att den skamstämpel som omger depression och diskriminering ska minska bör finländarnas attityder förändras och kunskapen om psykisk hälsa öka, och det är ett mål i den nationella mentalhälso- och missbruksplanen som sträcker sig till år 2015. Det skulle vara viktigt att skapa möjligheter att möta människor som har egna erfarenheter av psykiska störningar och hur man tar sig ur dem.

 

Utlåtandet på THL:s hemsida samt artikeln i The Lancet.

Bokmalarna frisläppta på bokmässan!

Det var första gången Psykosociala förbundet fick hänga med tidskriften Respons på Helsingfors bokmässan! 

Vi satsade stort i år med egen plats vid Finlandsvenska tidskrifternas monter. Tidigare år har Respons bara funnits med på "plockdisken" där besökarna kan plocka åt sig gratis exemplar av de tidningar som ser lockande och intressanta ut.

Det var skojigt att vara med mitt i vimlet och inspirerande att se hur många olika tidskrifter det finns på svenska! Respons var tydligen dekorativ nog att få en egen inramad plats på väggen, även om vi inte lyckades fånga det på bild!

Det är alltid roligt att umgås med människor och få chansen att stolt visa upp vår fina tidning!

Stötte på Minna Lindberg som presenterade sin bok Diagnos F32.1 på Totti scenen

Böcker böcker böcker så långt ögat kunde se!

Alain Topor föreläser vid Mentalhälsomässan

Tema: Återhämtning

Tisdagen den 20.11.2012 kl. 14.30-17

Lobbycaféet, Gamla Hamnen, Lilla Hamngatan 3-5, Helsingfors

”I motsats till vad man ofta tror inom psykiatrin visar forskning att det allra flesta återhämtar sig från psykisk ohälsa, som depression, schizofreni och borderline. Återhämtning är en brukarpraktik, som professionella kan bidra till eller motverka.” 

        - Alain Topor

 

Topor är legitimerad psykolog, docent och lektor på institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet, och författare till boken Vad hjälper – Vägar till återhämtning från svåra psykiska problem.

Föreläsningen är gratis!

Mentalhälsomässan hålls 20-21.11.2012 i Gamla Hamnen i Helsingfors

Psykosociala förbundet finns på plats med egen monter under båda dagarna (plats E16)

Kom och besök oss!

Verksamhetsledaren på plats onsdag 21.11 kl. 12-14

Rehabiliteringen på plats tisdag 20.11 kl. 12-14.30 och onsdag 21.11 kl. 9-14.30

Välkommen!

Psykosociala förbundets höstmöte

Det gångna veckoslutet höll Psykosociala förbundet sitt höstmöte i Vasa, fredag och lördag.



Programmet inleddes med en guidning genom Vasa under guiden Benita Nygårds ledning för dem som var intresserade.

Psykologen Sture Enberg föreläste kring temat hur man ska orka i föreningslivet.



Sture Enberg och förbundets verksamhetsledare Bodil Viitanen.



Ett 60-tal deltagare var med på mötet.

 

Gustav Skuthälla omvaldes som ordförande för förbundet för år 2013.

Frivilligverksamhet är ett sätt att utveckla sig själv och sin yrkeskompetens

Frivilligverksamhet är ett medel för att hjälpa och för att få hjälp, men också en möjlighet att upprätthålla sin yrkeskompetens eller till och med att hitta ett nytt yrke. Det anser kommunalvalskandidater i en färsk undersökning.

Det är Medborgararenan, en riksomfattande förening för frivilligarbete och självinitierad verksamhet, som frågat kandidater i kommunalvalet om deras inställning till utvecklingen av frivilligverksamheten i kommunerna. Över 800 kandidater besvarade den riksomfattande enkäten.

Enligt enkäten anser cirka 87 procent av kandidaterna att det är betydelsefullt att frivilligverksamhet kan erbjudas till arbetslösa, till ungdomar och till dem som håller på att byta yrke, för att hitta ett nytt yrke eller för att upprätthålla den nuvarande yrkeskompetensen. Det här är i linje med rekommendationerna i den europeiska frivilligverksamhetens verksamhetsprogram.

Kandidaterna anser att det hör till kommunens uppgift att vid sidan av de grundläggande uppgifterna även möjliggöra samhällsgemenskap. Nästan två tredjedelar svarade att kommunen är ett verktyg med vars hjälp medborgarna kan delta och förverkliga sina egna ambitioner.

Cirka hälften av kandidaterna anser att kommunen kunde satsa mera än i dag på att utveckla en kvalitativ frivilligverksamhet. En majoritet av kandidaterna (ca 70 %) vill ha mera samlingsutrymmen och –möjligheter för frivilligverksamhet i den egna kommunen.

En stor majoritet (ca 80 %) ansåg även att det borde ordnas mera skolning för frivilliga samt att vägledningen och stödet borde skötas bättre.

Kommunalvalskandidaterna själva har också flitigt deltagit i frivilligverksamhet under den gångna valperioden. Cirka 66 procent har deltagit i organiserat frivilligarbete i medborgarorganisationer, i kommunen eller i församlingen.  

Medborgararenan på svenska

Enkäten på finska

Temakväll om panikångest i Jakobstad

Välkommen på en temakväll om

Panikångest

till Algården, Alholmsgatan 13 i Jakobstad

1.11.2012 klockan 18.30

Svenska Österbottens anhörigförenings anhörigrådgivare Camilla Pitkänen, som till utbildningen är psykiatrisk sjukskötare, ger en faktaföreläsning i ämnet. Därefter får vi höra en personlig berättelse av en person som lever med panikångest.

Ansvarig anhörigrådgivare Eva Hanses berättar kort om vad som är på gång inom föreningen.

Temakvällen riktar sig till alla, som på något sätt berörs av panikångest; personligen, som anhörig eller närstående eller i sitt arbete.

Contact ordnar med kaffeservering i samband med temakvällen, pris 2 euro.

Hjärtligt välkommen med!

Förhandsanmälningar, gärna senast 30.10 till Svenska Österbottens anhörigförening SÖAF rf, Eva Hanses tel. 050- 4071827, eva.hanses@soaf.fi

Närståendeseminarium i lördags

Minna K. Lindberg, författare till boken Diagnos F32.1, var huvudföreläsare vid årets närståendeseminarium som hölls på Kronoby folkhögskola i lördags.

Temat för seminariet var Att bryta mönster - Livet går vidare.
 
I en inspirerande föreläsning berättade Lindberg om sina egna erfarenheter av att ha drabbats av depression, och inbjöd åhörarna att fundera kring självkänsla och självförtroende och hur man kan veta vad man vill i livet. Hon kom också in på vilken betydelse människorna i ens närhet har då man drabbas av psykisk ohälsa.

En längre intervju med Lindberg och en recension av hennes bok finns i senaste numret av förbundets tidning Respons.
 
I övrigt bestod dagen av en presentation av de arrangerande organisationerna och en paneldiskussion samt laxsoppa och kaffe med dopp. Deltagarna kom från hela Österbotten.

Minna K. Lindberg berättade om sina egna erfarenheter av att ha drabbas av depression.

 



Pia Nabb från Folkhälsan och Lasse Nygård från Anhörigas stöd för mentalvården i Vasanejden, Karlebyavdelningen.



 



Två veteraner i sammanhanget, Gunnar Enlund och Erik Liljeström.


 

En del av deltagarna på seminariet.



Trubaduren Jesse spelade och sjöng.

 

Martin Näse från Kronoby folkhögskola och Lindberg.

Psykosociala förbundet var medarrangör till seminariet tillsammans med Folkhälsan, Svenska Österbottens anhörigförening, Anhörigas stöd för mentalvården i Vasanejden, Stödföreningen för närstående till missbrukare och Fri från narkotika, i samarbete med Kronoby folkhögskola och Kronoby MI.



Världsdagen för psykisk hälsa 10.10

Psykosociala förbundet, meddelande 5.10.2012

Världsdagen för psykisk hälsa 10.10

Ta hand om varandra

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) var depression år 2004 den tredje största orsaken till sjukdom i världen, och år 2030 kommer det att vara den största orsaken. 350 miljoner människor beräknas globalt sett vara drabbade av depression.

Det är en sjukdom som går över nationella, kulturella, politiska och socioekonomiska gränser.

Onsdagen den 10.10.2012 är det 20 år sedan Världsdagen för psykisk hälsa började uppmärksammas. Det var år 1992 som World Federation for Mental Health (www.wfmh.org) instiftade dagen. Temat för det här året är Depression: En global kris.

När någon insjuknar i depression drabbar det inte enbart personen själv, utan också familjen och andra närstående. Dessa människor i den drabbades närhet spelar en avgörande roll i hur sjukdomen utvecklas. De är de första som märker symptomen och de kan finnas där som ett stöd för den drabbade.

Första hjälpen i fråga om depression och psykisk ohälsa överlag är att vi tar hand om varandra.

Alltid räcker det ändå inte till, utan det behövs även professionell vård.

Därför vill vi från Psykosociala förbundet i samband med Världsdagen för psykisk hälsa framhålla betydelsen av att man tar den psykiska hälsan i beaktande i de omstruktureringar och lagförändringar som görs inom social- och hälsovården i Finland.

Det är viktigt att servicen finns nära användarna och är lättillgänglig så att man kan få hjälp så snabbt som möjligt. Ett förebyggande arbete och ett snabbt ingripande sparar på både ekonomiska och mänskliga resurser.

Till exempel är enligt ett pressmeddelande från Centralförbundet för barnskydd (2.10) kostnaden för att omhänderta ett barn flera tiotals gånger högre än vad förebyggande arbete kostar.

Med tanke på oroligheterna på arbetsmarknaden och osäkerheten inom ekonomin bör det finnas en tillräcklig satsning på den psykiska hälsan.  Annars är risken överhängande att vi får en kostsam utslagning av en stor grupp människor. Vi ser redan sådana tendenser.

Den andra punkten vi vill lyfta fram är satsning på återhämtning. Det har visat sig att möjligheterna att återhämta sig från depression och andra former av psykisk ohälsa är mycket god.

Hopp, den egna kraften, att utöka sin kunskap om sjukdomen och behandlingar, ett understödande nätverk, att utveckla och förfina strategier för att klara vardagen, att skapa en trygg plats att komma hem till och att definiera en mening med livet är några faktorer som visat sig vara effektiva för återhämtning.

 

Mera om Världsdagen för psykisk hälsa:

World Federation for Mental Health (www.wfmh.org)
Världshälsoorganisationen WHO (www.who.int)

 

Tilläggsuppgifter fås från:

Bodil Viitanen

Verksamhetsledare, Psykosociala förbundet

06-723 2515, 050-525 1243

bodil.viitanen@fspc.fi

 

Tom Sörhannus

Informatör, Psykosociala förbundet

06-723 2516, 050-548 8950

tom.sorhannus@fspc.fi

www.fspc.fi

Kommunalvalsdebatt i Helsingfors

Klicka på länken för mera information

http://www.fspc.fi/media/kommunalvalsdebatt2012%203.pdf

Välkommen med!

Förbundet håller stängt

Både Psykosociala förbundets centralkansli i Jakobstad och regionkontor i Helsingfors håller stängt torsdag 27.9 och fredag 28.9 på grund av personalens skolning.

Ni når oss igen på måndag 1.10.

Inflyttade

Vi är nu inflyttade på Solkulla i Jakobstad.

Höstvildmarksläger 2012

Att återhämta sig från ohälsa kan ha många vägar. Som ett fint komplement till vården eller efter en vårdperiod fungerar rehabilitering och Höstvildmarkslägret. Denna kurs erbjuder deltagarna en underbar natur och ett program som höjer konditionen samt social samvaro. Inkvarteringen skedde detta år på Oivangin nuorisokeskus i Kuusamo. Under rehabiliteringen erbjöds även föreläsning, gruppdiskussioner, besök till Kuusamo och Storrovdjurscentret samt plättstekning i kåta.

Via länken nedan hittar ni foton tagna av en deltagare. Tack Erik för att vi får vidareförmedla dem!

Responsen från deltagarna var i huvudsak goda.

Rehabiliteringschefen tackar alla deltagare och ledare för denna fina rehabiliteringskurs och önskar er alla en god fortsättning på hösten.

Ta ett steg,  titta dig omkring, det finns många fina naturupplevelser bakom din hemknut, bara du tittar och ser dem, upptäck och njut!

 

Foton från Höstvildmarkslägret 2012

Packat och klart

På måndag flyttar Psykosociala förbundets centralkansli i Jakobstad till nya lokaler vid Solkulla. Det mesta börjar nu vara packat och klart för flytten.

 

 

Även blommorna har blivit uppfräschade.

 

Bristfälliga mentalhälsotjänster för unga

Den nationella service- och intresseorganisationen Allianssi har gjort enundersökning som visar att finländska unga mår både bra och dåligt. Undersökningen är uppdelad i olika områden, varav ett kapitel tar upp den mentala hälsan bland unga. Varje kapitel har en kommentar och gällande den mentala hälsan är kommentaren skriven av Camilla Djupsund, rehabiliteringsplanerare vid Föreningen för mental hälsa i Finland. Här är en sammanfattning av kommentaren:

Mentalhälsoproblem som orsak till att man blir arbetsoförmögen ökar bland de unga och allt fler unga blir pensionerade. Det här är en konsekvens av inte bara de ökande mentalhälsoproblemen, utan också en ökning i behovet av hjälp och en otillräcklig vård. I Finland finns en växande grupp unga som behöver allt mera stöd och hjälp i olika livssituationer.

Bristen på mentalhälsotjänster bedöms vara en av orsakerna till att allt fler unga är arbetsoförmögna. Alltför ofta kommer den unga in i vårdcirkeln först långt efter att behovet uppstått eller så får man överhuvudtaget inte den typ av stöd som man hade behövt. Då ankomsten till vården förskjuts är det inte längre fråga om behov av tidigt stöd eller förebyggande utan oftast om behov av långvarig vård.

Många unga upplever sig lämnas ensamma när de söker hjälp för sina symptom och problem. Den nationella ungdomsundersökningen 2012 visade att var tredje 15-19-åring upplever ensamhet. I många fall förverkligas rädslan för marginalisering. Unga värderar närstående, vänner och familj, som en av de viktigaste indikatorerna för välmående. Alltid räcker det inte med de närståendes stöd. Genom att erbjuda ett tillräckligt stöd i rätt tid och som svarar mot behoven kan man förebygga mentalhälsoproblem och marginalisering bland de unga.

De ungas välmående, handlingsförmåga och hälsa är samhällets framtid. Att säkra tillräckliga mentalhälsotjänster kräver resurser och planering, så att tjänsternas mängd och kvalitet motsvarar behoven. I första hand är det viktigt att trygga en tillräcklig vård i ett tidigt skede då symptomen och problemen uppstår.

Siffrorna över unga som pensioneras på grund av att de är arbetsoförmögna är oroväckande. Hur är det möjligt att så många unga i dagens Finland glider in i ett tillstånd därifrån det inte längre finns någon återvändo och inget utrymme för ett normalt liv och framtiden? Statistiken för ungas hälsa och välmående säger ett, men det är frågan om något så värdefullt, som inte kan värderas i siffror, euro och statistik. Även om den årliga totalsiffran för unga som går i pension är stor, är redan en ouppmärksammad ungdom som blir utan stöd för mycket. Bakom varje siffra hittas en unik ungdom, en värdefull livsberättelse, som förtjänar en möjlighet att finna sin plats i samhället samt att få den hjälp man behöver, vilket upprätthållande av livet, välmående och handlingsförmågan förutsätter.

Organ, tjänster, system, praxis och hjälpformer har skapats, men producerar tjänstesystemen tillräcklig hjälp och stöd för dagens unga och familjer? Hur kan vi förena våra krafter så att vi tidigare kan uppmärksamma en ung persons nöd, ingripa och erbjuda stöd? Vilka reformer skapar vi så att vi kan trygga möjligheten för de unga att få tillräckliga och mot behoven svarande mentalhälsotjänster i framtiden?

Vänner och närstående skyddar unga mot självmord

Översättning av ett pressmeddelande från Föreningen för mental hälsa i Finland med anledning av internationella dagen för självmordsprevention.

”Jag hade gått sönder. Och beslöt mig för att dö, lämna bakom mig all oreda och komma tillbaka som en ängel. Jag sjönk in i ett tillstånd som var svart och mörkt som en vinternatt”, beskrev författaren, skådespelaren och före detta elitidrottaren Manuela Bosco sammanbrottet i sitt liv vid ett seminarium på internationella dagen för självmordsprevention.

 

Närstående människor, naturen, ett nytt yrke och att lyssna till sig själv hjälpte henne tillbaka till livet.

 

Många faktorer skyddar unga mot självmord, konstaterade psykiatern och utvecklingsdirektören vid Föreningen för mental hälsa i Finland Kristian Wahlbeck.

-       Bland annat en rimlig inkomst, socialt kapital samt mental hälsa är skyddande faktorer. I en ekonomisk lågkonjunktur kan man minska självmorden genom att sysselsätta de unga. Fattigdom och skuldsättning är risker: ju mera skuldsatt man blir desto större är faran för självmord. Det är viktigt att ingripa i den generationsöverskridande marginaliseringen, påminde Wahlbeck.

 

Skyddande faktorer mot ungas självmord var temat vid Föreningen för mental hälsa i Finlands och Sorgbandet r.f.:s seminarium på internationella dagen för självmordsprevention den 10.9 i Helsingfors. De finländska ungdomarna begår internationellt sett många självmord: flickorna näst mest och pojkarna femte mest i världen. Trots en nedåtgående trend för självmord bland män begår unga män fortfarande cirka tre gånger oftare självmord än unga kvinnor.

Enligt specialforskare, docent Atte Oksanen, som föreläste vid seminariet är välfärden bland de finländska ungdomarna på väg att polariseras. Var tionde 14-16-åring lider av medelsvår eller svår depression.

 

-       De finländska ungdomarnas materiella välfärd är i en OECD jämförelse av toppklass, men familje- och vänskapsförhållandena är svaga. Goda sociala förhållanden och sammanhållning är dock i en nyckelställning i psykiskt välmående. Å andra sidan kan en tät sammanhållning också vara kvävande, påminner Oksanen.

-       Våld upplever ungdomarna mest hemma och i skolan. De platser som uppfattas som tryggast kan vara de mest otrygga.

Också pedagogiska ledaren vid Centralparkens yrkesinstitut Anne Suomela påminde om vikten av sociala förhållanden för de unga.

-       Sociala förhållanden fungerar som speglingsytor för den egna tillväxten och utvecklingen. Om lärandets glädje försvinner är det en risk för de unga, så skolorna har en utmaning att erbjuda upplevelser av framgång, ge uppbygglig feedback och upprätthålla elevernas motivation.

 

 

Volontärutbildning i Helsingfors

Vill du göra en god insats några timmar i månaden?

Kom med på vår utbildning för volontärer till väncirklarna i Helsingfors. Väncirklarna fungerar som stöd till personer med psykisk ohälsa som behöver ett gäng vänner, någon att hitta på roliga aktiviteter tillsammans med.

Utbildningen hålls lördagen den 22.9 klockan 10-16 i Cassiopejasalen, Vegahuset/3:e våningen på Nordenskiöldsgatan 18 A i Helsingfors.

Under utbildningen får du veta mera om väncirklarna, lära dig om hur man kan hantera psykisk ohälsa i vardagen och hur du själv tar hand om din psykiska hälsa.

Deltagarna bjuds på kaffe och lätt lunch under dagen.

Utbildningen ordnas av Psykosociala förbundets Kom Med projekt i samarbete med Sympati rf.

Anmälningar görs senast 17.9 till projektledare Leena Pakkanen 040-937 6765, leena.pakkanen@fspc.fi eller till volontärsamordnare Johanna Cresswell-Smith 040-930 5180, johanna.cresswell-smith@fspc.fi.

Den första volontärutbildningen hölls i Närpes i juni.

Temakväll om drömmar i Ekenäs

Kompis r.f. välkomnar dig till en temakväll om drömmar i Ekenäs tisdagen den 11.9 kl. 18.00. Platsen är församlingshemmet, Larssonvägen 1.

Kom och lyssna på Monica Halinen, psykiatrisk sjukskötare, psykoterapeut och erfaren sömn- och drömgruppsledare. Monica är också verksamhetsledare för Sympati r.f. i Helsingfors där hon drar en sömnskolegrupp.

Kaffe, diskussion och trevlig samvaro.

För information, kontakta Carita Englund 040-572 9510

Kompis r.f. är en mentalhälsofrämjande förening och medlem i Psykosociala förbundet.

Finlandssvenska "ny"ord

Nya ord som deltagarna på Skärgårdslägret på Iniö fick lära sig:

-Nurkskvalppo= Gungstol

 

-Oppstakaslarvon= Paraply

 

-Knävinglon, Munamankeli, Jalkväliratas= Cykel

 

-Rållo= Rolig, tassig

 

-Sveittbredun= Sparkstötting

 

-Märakorva= Trollslända

 

-Skesare= Skrinnskor

 

-Skåda= Titta

 

-Limin i kroppen= Trött i kroppen

 

-Viri o firi= Varit och farit

 

Såhär pratar man i Pampas, Pargas och Åbo

Skärgårdsläger på Iniö

Dagbok från Psykosociala förbundets Skärgårdsläger på Iniö 5-9.6-2012 (skrivet av lägerdeltagarna) (Foton: Monika Gestranius)

 

TISDAG 5.6

-          Vi samlades från olika orter i Svenskfinland, för att deltaga i skärgårdslägret på Iniö. På busstationen i Åbo såg vi andra som vi antog också skulle till skärgårdslägret. På krokiga vägar i hög hastighet kom vi till Gustavs, därifrån färjan avgick. Väl på Iniö möttes vi av ledarna med bilar. Vi höll på att få en deltagare till som hade stigit på fel färja och skulle till Åland. Där stod han i blåsten i bara shorts. Vi kom till det vackra Bergshagen och solen hade vi med oss. Till lunch åt vi en god nässelsoppa med hembakat bröd. Därefter presenterade vi oss för varandra. Vi gick på rundvandring på området och sedan till stranden. Myggorna stack oss ideligen. Uppe på berget bredde en vacker skärgårdsvy ut sig och den gamla midsommarstången gnisslade i solen. Efter promenaden smakade det gott med kaffe och spälltrån. Sedan tog vi oss en välbehövlig vila. Under tiden hade det kommit två deltagare till från Österbotten. Efter det var det middag med god rökt fisk. Sedan fick vi göra vad vi ville tills det var dags att gå till sängs, trötta efter en lång dag.

 

ONSDAG 6.6

-          Vi vaknade till en mulen dag, men efter en stund sken solen. Vi åt en god frukost och sedan fick var och en dekorera ett dynvar. Vi gjorde alla tillsammans ett dynvar åt Satu och ett åt Tapani. Efter lunchen lekte vi blindbock och det var jätteroligt. Eva och Lisbet var ute till Bergshagensjön och metade en stund. Vädret var för lugnt, så inget napp i dag. Sedan åkte vi till huvudön och njöt av solen och landskapet. Vi besökte butiken och en gråstenskyrka. Klockan 17 åt vi alla en god låda med hönskött och korngryn och sallad till. På kvällen badade vi bastu. Efteråt spelade Tapani på gitarr och vi sjöng med, ur sångbladen ute. Alla sjöng så bra så att vi klappade i händerna. Vid 19-tiden gick jag och Eva till stranden och jag tog mitt första svalkande dopp. Först var det kallt men jag simmade ut mot bryggan, där var det varmt. Sen kvällste och youghurt och hapanskorpor till. Avslutning med varm skön bastu. (skrivet av Lisbet)

 

TORSDAG 7.6

-          Fint väder från morgonen, efter frukosten tog vi en promenad i skogen. Morgongymnastik med ledning av Lisbet på stenhäll. Efteråt gruppaktivitet i naturen. Efter lunchen, skärgårdskryssning till Åselholm. Vi tog en promenad till stranden och såg på äldsta bredsågen. Vi hade kaffe och pannkaka som picknick. Kryssningen tog en timme en väg i strålande sol. Sen åkte vi hem igen och vilade ut. Vi såg också en stor havsörn. Efter middagen slappade vi i solen, spelade mölkky. Varit en UNDERBAR dag.

 

FREDAG 8.6

-          Fredagen var också en rolig dag. Den började med uppfriskande morgongymnastik. Därefter förvandlades vi till torgförsäljare. Alla samlade saker från naturen som vi skulle “sälja” åt varandra. Efter en liten uppfriskande vilopaus åt vi en läcker lunch (som vanligt). När alla var mätta gjorde vi en utfärd med roddbåtar till en närliggande ö. Kaffe och kaka hörde till på klipporna. Kvällen var mycket trevlig, den spenderade vi i bastun och runt lägerelden efter en intressant föreläsning (av Janne Gröning). TACK FÖR ETT JÄTTEGIVANDE LÄGER.

 

LÖRDAG 9.6 (skrivet av Sonja/Monika)

-          Sista morgonen på lägret var regnig. Morgonmål klockan 9. Kanske lite vemodig stämning, när lägret skrider mot sitt slut. Vi diskuterade veckan som varit och konstaterade att vi har haft en givande vecka. Ännu en gång ut i naturen och söka avskedspresenter åt varandra.

 

Tack alla som gjort vårt läger minnesvärt. Ta vara på er, ni är alla värdefulla. Önskar Sonja och Monika