Gästbloggare: Känner du dig behövd?

Hej alla! Här kommer en text av vår gästbloggare Monica Björkell-Ruhl:

 

   Coaching varannan tisdag i Sympati. Foto: Monica Björkell-Ruhl

Varannan tisdag idkar jag mig åt frivilligarbete. Jag leder en coaching-grupp för personer med psykisk ohälsa för att stöda deras mentala och kroppsliga hälsa, livskvalitet samt trivsel i vardagen. Gruppen består av  medlemmar från Psykosociala föreningen Sympati rf i Helsingfors. När vi träffas pratar vi om hälsa, intressen, resor, relationer och jobb. Vi jobbar bland annat med att finna glädje i vardagen, komma igång med en hobby, få bättre kondition och ork. Vi upptäcker och ser varandras styrkor, bekantar oss med våra värderingar, önskemål och drömmar.

Coaching ökar förståelsen för dig själv. För detta behövs olika verktyg. Vi ställer kraftfulla frågor, lyssnar aktivt och skapar medvetenhet. Vi planerar och sätter upp små delmål och handlingsplaner. Steg för steg går vi framåt.

 

Ett av mina coaching verktyg är vykort. Foto: Monica Björkell-Ruhl.

Frivilligarbete är en menigsfull verksamhet för många. Inte bara för mottagaren av hjälpen utan också för givaren. De flesta som idkar frivilligarbete upplever det som meningsfullt. Det gör jag i alla fall. Frivilligarbete får mig att känna mig viktig och behövd.

Jag frågade en gång av min väninna om hon känner sig behövd. Hon blev tyst, funderade och svarade att det var en bra och väsentlig fråga.

Nu ställer jag några coach-frågor till dig, kära läsare:  

Känner du dig viktig?
Känner du dig behövd?
Vad eller vem får dig att känna dig viktig och behövd?

Håll en paus i dina sysslor och fundera på de här frågorna. När du funnit svar på dem, låt dem som får dig att känna dig viktig och behövd få veta det. Det ska jag också göra. Jag ska skriva till mina härliga gruppmedlemmar och berätta åt dem att de får mig att känna mig viktig och behövd.

Ses och hörs förhoppningsvis snart igen. Ha det gott!

- Monica

Föreläsning i Larsmo

Tidigare i veckan var höll Camilla och Pernilla en föreläsning. Åhörarna var två klasser i årskurs 9 i Cronhjelmskolan i Larsmo.

Temat för föreläsningen var självkänsla, depression och ångest. Hur vet man om man insjuknat i en depression och vad är egentligen självkänsla?
En av mina favoritdelar i Camilla och Pernillas föreläsning är filmen ”I had a black dog, his name was depression”:

<iframe width="420" height="315" src="https://www.youtube.com/embed/S8ZD8Za2KHU" frameborder="0" allowfullscreen></iframe>


Ha en fortsatt bra vecka!
-Ida

Nya visitkort

Hej på er!
Denna snöiga tisdag har vi bland annat jobbat med att fixa nya visitkort åt några av oss i personalen. För några månader sedan besökte vi Bildbolaget Du&Vi för att ta personalbilder till nya hemsidan, och samma bilder kommer vi även att använda när vi gör nya visitkort åt oss.

Här ser ni rehabiliteringschef Ann-Charlott Rastas och verksamhetskoordinator Nonni Mäkikärki:

Veckans utmaning

Hej på er denna fredag!
Här på förbundet har veckan susat förbi i en rasande fart - samtidigt som vi försöker komma i ordning på det nya kansliet i Jakobstads centrum deltar vi i möten både här och där, lokaltidningen har besökt oss för att göra en artikel om flytten och verksamheten, och vår egen tidning Respons har haft deadline. Lägg därtill lite krånglande datorer, så har ni vår vecka i ett nötskal.

Hur har din vecka varit? Lite lugnare, förhoppningsvis. Här bjuder vi på bilder från veckans utmaning - att montera ihop en skärmvägg som Pernilla och Sonja ska ha mellan sina skrivbord. Det gick bra! (till slut...).

Ha en riktigt skön helg!
Hälsar Pernilla & Co

Äldres välbefinnande och psykiska hälsa måste stärkas

Utlåtande 16.2.2016

Mentalhälsopolitiska delegationen:

Riksdagens mentalhälsopolitiska delegation ser social- och hälsovårdsreformen som en möjlighet att förnya tjänsterna för äldre människor, så att man uppmärksammar den psykiska hälsan och välbefinnandet mera övergripande än tidigare.

- I Finland har det utvecklats en väldig mängd kunskap som berör välbefinnande för äldre människor. I samband med social- och hälsovårdreformen har vi möjlighet att områdesvis samla god praxis och förverkliga dessa över traditionella sektorgränser. Det måste övervägas hur tjänsterna förverkligas förnuftigast ur äldre människors perspektiv, och så att de formar en oavbruten tjänstehelhet mellan social- och hälsovårdsområdena, kommunerna och organisationerna, påminner Mentalhälsopolitiska delegationens ordförande Annika Saarikko.

Kompetens i psykisk hälsa som medborgarkompetens

 Det är viktigt för äldre människor att bli bemötta och hörda. Utbildning av professionella inom social- och hälsovården i ålderssensitiv kompetens i psykisk hälsa är en nyckel till bättre tjänster. Utbildningen bör också ökas i att känna igen psykiska problem hos äldre människor samt till exempel i frågor rörande den åldrande befolkningens alkoholvanor och medicinering. Att motverka ensamhet är en nyckelfråga då det gäller äldre människors välbefinnande.

Erfarenheter från utbildning av social- och hälsovårdsanställda i Sverige har varit uppmuntrande. I varje svensk kommun kan man hitta en anställd som utbildats för att speciellt uppmärksamma äldre människors behov inom psykisk hälsa. Som verktyg har man använt internationella Första hjälpen-modeller för psykisk hälsa.
Obehandlade besvär ökar risken för självmord, problem med den psykiska hälsan och ensamhet. År 2014 begick hela 163 personer över 65 år självmord i Finland. Antidepressiva läkemedel föreskrevs år 2013 mest till personer över 65 år (11,5 %).

-        Antalet äldre människor i behov av tjänster ökar betydligt de kommande åren. Det är viktigt att bygga en tjänstepalett för att stöda äldre människors funktionsförmåga och delaktighet. Tjänsterna bör till exempel uppmärksamma förändringar i äldre människors livsrytm och ökande svårigheter att röra sig. Då hemmaboende ökar bör det fästas uppmärksamhet även på orken hos närstående, påminner delegationens ordförande Annika Saarikko. 

Mentalhälsopolitiska delegationens medlemmar:

riksdagsledamot Annika Saarikko, ordf. (C)

riksdagsledamot Aila Paloniemi (C)

riksdagsledamot Juho Eerola (Sannf)

riksdagsledamot Maria Tolppanen (Sannf)

riksdagsledamot Sari Sarkomaa (Saml)

riksdagsledamot Saara-Sofia Sirén (Saml)

riksdagsledamot Anneli Kiljunen (SDP)

riksdagsledamot Kristiina Salonen (SDP)

riksdagsledamot Outi Alanko-Kahiluoto (Gröna)

riksdagsledamot Jyrki Kasvi (Gröna)

riksdagsledamot Li Andersson (VF)

riksdagsledamot Aino-Kaisa Pekonen (VF)

riksdagsledamot Mikaela Nylander (SFP)

riksdagsledamot Anna-Maja Henriksson (SFP)

riksdagsledamot Päivi Räsänen (KD)

riksdagsledamot Sari Tanus (KD)

www.mielenterveysseura.fi/neuvottelukunta

Tilläggsuppgifter

riksdagsledamot Annika Saarikko, Mentalhälsopolitiska delegationens ordförande, (09) 432 3151, annika.saarikko@eduskunta.fi

Gästbloggen: Har du hört om gips som gör skillnad?

När jag skriver detta blogginlägg sitter jag vid matbordet i mitt hem med mitt vänstra ben i upphöjt läge. Jag lider nämligen av benbrott. Jo, jag lider. Jag behöver hjälp och stöd för att kunna fungera. Jag snubblade, steg snett och vänstra fotens mellanben fick en fraktur. Sex veckor gips varav fyra då jag inte får stöda på foten.

 

Det är ironiskt att just jag har gipsad fot. Har du hört om Hjärtat som jag lanserade och överräckte som gåva åt förbundet i november 2015?

Nja...låt mig gå tre månader tillbaka i tiden.

Vanligtvis när en människa är sjuk med fysisk ohälsa, till exempel förkylning och benbrott berättar man öppet om det. Hon får kanske Krya på Dig-hälsningar. Kanske någon skriver en hälsning på gipset. Hon behöver inte ens berätta om det, det syns utanpå. Många fysiska symptom går att mäta, såsom feber. Det är inte konstigt att få sjukskrivning vid 40 graders feber. Det är sällan heller någon skam kring fysisk ohälsa.
Vid ”40 graders ångest” eller andra psykiska symptom är det annorlunda. En person med psykisk ohälsa går ofta in i sitt skal och vill inte/vågar inte tala om sin sjukdom och sina symptom. Omgivningen vet inte att hon mår dåligt. Nu om någonsin skulle personen behöva stöd och Krya på Dig-hälsningar!

Syftet med Hjärtat är att ge synlighet, uppmärksamhet och förståelse för psykisk ohälsa. Konstnären som tillverkat Hjärtat heter Viviann Seege.

 Det ironiska med det hela är att jag tre månader senare ”har lanserat ”gipsfoten”. Det betyder att min man är tvungen att passa upp mig. Min son tycker att det är skoj att föra och hämta Mammas saker. Jag har fått hjälp av vänner, bekanta och församlingens frivilliga. Borden är fulla av den ena blomman vackrare än den andra, Krya på dig-kort osv. Jag är mycket tacksam.

Det finns flera nackdelar med att ha foten gipsad, tro mig! Dock finns det många fler positiva saker. Nya insikter ploppar upp som svampar ur marken. Det medför också nya lösningar på saker och ting. Min värld har varit ganska liten de senaste veckorna. Jag ser framemot att utvidga den snart igen. Som tur kan världen komma till dig nuförtiden tack vare internet. Om inte Monica kan komma ut i världen så får världen komma till Monica, eller hur går ordspråket?

Som en aktiv person. Jag ränner hit och dit. Nu när jag försöker ta det lugnt, märk väl, försöker, har jag utnyttjat modern teknologi på bästa sätt. Aktivt uppdaterat min fb-profil som naturligtvis är prioritet nr 1..., skött ärenden på Skype och telefon i helt annan utsträckning än tidigare. Mest av allt har jag skrivit. Det är nämligen så att jag drömmer om att ge ut en bok och jag har ett bokprojekt på gång. En av tankarna på jouren på olycksdagen var: ”Om jag blir ”fastspänd” i stolen/soffan några veckor finns det en mening med olyckan och gipset - jag ska skriva min bok.”

Jag har kommit till en insikt: gips gör skillnad! Mer om det en annan gång. Tills dess: Ha det gott!

 

Monica Björkell-Ruhl, gästbloggare på Psykosociala förbundets blogg

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi tycker om dig!

Organisationerna med utrymmen på första våningen på G18 i Helsingfors (däribland Psykosociala förbundet), samlades för samarbetsmöte idag och passade samtidigt på att tjuvstarta vändagsfirandet. På bilden Torbjörn Stoor FSKC vd och Annette Hyötö, ÅA-koordinator.

Foto: Nonni Mäkikärki

Och med den här tulpanbuketten vill vi även önska DIG en fin vändag. DU är värdefull.

Foto: Pernilla Nylund

Smiley smile

SOTE eller TETE? Var syns det sociala i social- och hälsovårdsreformen?

 

THL ordnade seminarium för att lyfta upp det sociala i vårdreformen och påminna beslutsfattare om den delen av vårdreformen. Målet med den pågående vårdreformen är att garantera bättre och jämlikare tjänster för alla, men framförallt att spara pengar.

I media och bland beslutsfattare har fokus i oroväckande utsträckning legat på hälsovården medan socialvården hamnat i skymundan. Varför talar så ofta om terveysuudistus (hälsoreform)? Detta trots att den bakomliggande orsaken för en stor del av sjukvårdens kostnader ligger i det sociala. 

Markku Pekurinen från THL lyfte i sitt öppningstal upp att kostnaderna för de sociala problemen är miljarder i året och att bättre sociala tjänster således de facto går hand i hand med ekonomiska besparingar.

Anu Muuri, THL,  ville påminna om att förtroende är ett av de viktigaste elementen för en lyckad reform och att det därför vore ytterst viktigt att öka på det allmänna förtroendet för det sociala området som nu ligger ganska mycket lägre än förtroendet för hälsovården.

Vårdreformen innebär möjligheten till förbättrade tjänster men då måste man lösa vissa problem först. Hälsovårdens ofta väldigt hierarkiska arbetskultur krockar lätt med socialvårdens, informationssystemen är inte jämförbara, och valfrihet är inte alltid möjligt inom socialvården. Dessa leder till att det finns en stor risk att reformen görs på hälsovårdens villkor och att det Sociala glöms bort från SOTE. Därför är det viktigt att vi lyfter upp de goda modeller och praxis som utarbetats inom det sociala området.

                                                   EsaNordling, THL, om Mieliprojektet

Det nationella Mieli-projektet lyckades bara med att stärka kamratstödets och erfarenhetsexpertisens roll. Då regeringen också lyft upp dessa i regeringsprogrammet skulle det vara smart att använda sig av de färdigutvecklade modellerna för detta för att inte behöva uppfinna hjulet på nytt. Slutrapporten tyder också på att för tungt boendestöd är vanligt och att många skulle dra nytta av att bo i egna lägenheter med mindre stöd.

Mikko Tamminen, Helsingfors social- och hälsovårdsverk

En mera holistisk helhetssyn kom tydligt fram i flera anföranden. I praktiken betyder detta att de olika områdena inom sote verkligen samarbetar så att individen får alla de tjänster hen är i behov utan att skickas från en lucka till en annan. För detta finns det redan färdiga bra modeller , som Keropudas och det färska konceptet som Helsingfors stad presenterade och kallar Helsingin terveys- ja hyvinvointikeskuskoncepti, som i mina öron lät mycket lik den förstnämnda.

                             Modellen för Helsingfors stads nya koncept för hälsa och välmående

Nu får vi bara hoppas att beslutsfattarna hittar de resurser som krävs i början för att implementera de goda modellerna som sedan i långa längden innebär besparingar.  

Nonni Mäkikärki, verksamhetskoordinator (tidigare regionsekreterare)

Vår nya gästbloggare

Hej!
Jag heter Monica Björkell-Ruhl och jag är Psykosociala förbundets nya gästbloggare. Jag är inte-ännu-40 ;-) och bor i Helsingfors tillsammans med min man, vår son och vår katt.

Jag är bland annat coach och föreläsare. Just nu utbildar jag mig till erfarenhetsexpert och skriver en  bok. Jag engagerar mig i frågor kring mental hälsa och ohälsa och barn med specialbehov och deras familjer.

Skrivande, psykisk hälsa och ohälsa och att inspirera människor är några av de saker som jag brinner för. Tre flugor i samma smäll -  bättre än det kan det väl knappast bli. Två gånger i månaden kommer mina blogginlägg att publiceras på bloggen. Jag ser verkligen framemot att börja blogga på förbundets blogg! 

Med vänliga hälsningar,

Monica

Flyttrumba

Välkommen till Psykosociala förbundets flyttrumba! Idag har vi minsann burit lådor och packat upp allt som vi för några dagar sedan packade ner. Men det blir fint. Så småningom. När alla lådor är ett minne blott och varje sak har hittat sin plats. Vår nya adress är:

Psykosociala förbundet rf
Kanalesplanaden 19B13
68600 Jakobstad

Och här bjuder vi på några flyttrumba-bilder. Senare kommer vi att visa hur kansliet ser ut när alla lådor är borta.

Bilder från en viktig konferens

Efter några intensiva konferensdagar känner man sig nästan lika urvriden som en disktrasa. Vi har fått ta del av oerhört intressanta föreläsningar som belyser dagens utmaningar inom psykiatrin. Mycket information att ta in och bearbeta, men det kändes bra att vara på plats. Det är en viktig konferens som lyfter många aktuella frågor.

Flera av föreläsningarna handlade om asylsökande och ensamkommande flyktingbarn - hur möter man människor i kris från en annan kultur än sin egen? Mycket av det vi lärt oss har sina rötter i individualistiska kulturer och går inte att applicera rakt av på människor från bakgrunder med ett mer kollektivistiskt perspektiv. Värderingar krockar ofta och risken blir att vi stjälper snarare än hjälper.

Vi fick även höra om hur man behandlar barn med uppgivenhetssyndrom. Det finns stora utmaningar i att behandla asylsökande barn som löper risk att utveckla uppgivenhetssyndrom. Den största utmaningen ligger i att barnen och deras föräldrar ofta lever i en psykisk, social och existentiell utsatthet och stress - och att de ofta har levt så i många år!

En annan föreläsare belyste frågan "Hur mår unga i Norden?". De unga mår allt sämre, men hur ska man komma tillrätta med problemet? Under föreläsningen fick vi ta del av sambandet mellan ungas psykiska hälsosituation och deras situation i skolan och senare övergång till egen försörjning. Mycket intressant, och något vi kommer att skriva mer om framöver. Först måste vi bearbeta all information vi har fått, så här får ni några bilder att titta på från våra dagar i Stockholm:

Foto: Pernilla Nylund

Vi fyller på med mera kunskap

För åttonde året i rad arrangeras konferensen Psykisk (O)hälsa Samhällets Barn & Unga den 3-4 februari 2016. Det är en konferens som helt och fullt fokuserar på barn och unga som har, eller riskerar att drabbas av, problem till följd av psykisk ohälsa. Konferensen samlar varje år Nordens absoluta elit och föreläsningar av toppklass. Några av oss på Psykosociala förbundet kommer att delta i konferensen i Stockholm och vi ser fram emot två intensiva dagar! Vi kommer att få möjlighet att fylla på med aktuell kunskap, nätverka med kollegor och bredda vårt kontaktnät. Under konferensen utlovas högaktuell fakta från forskningsfronten samt beskrivning av och exempel på fungerade metoder från både Sverige och andra länder. Häng med oss på konferensen via Instagram! Vi finns på psykosocialaforbundet.
Vi rapporterar även via bloggen och Facebook när det ges möjlighet.

Bild från fjolårets konferens.