Ömsesidig tillit mellan brandmän och testpersoner
Funktionsnedsättning och räddningsverksamhet som tema förtjänar mera uppmärksamhet i ett något slappt attitydklimat. Så kan man med räddningsverkets kommunikationschef Taisto Hakalas slutplädering i tankarna sammanfatta ett par övningar i räddning av funktionsnedsatta med efterföljande paneldiskussion en vinterdag i januari. Psykosociala förbundet var på plats.Personer med funktionsnedsättning av olika slag som hänför sig till rörelse eller sinnena, och kognitivt funktionsnedsatta, deltog som försökspersoner på räddningsstationen i helsingforsstadsdelen Berghäll i torsdags denna vecka.
Förutom övningen där man evakuerade folk ur en långfärdsbuss vars motorrum "stod i brand", gick man ner i ett skyddsvärn eller befolkningsskydd. Skyddsvärnen i vårt land har anor från andra världskriget, innehåller mycket trösklar och trappor och är svårframkomliga i största allmänhet. Dessa finns att tillgå på ett medelavstånd av 250 m med en sammanlagd kapacitet på 3,8 miljoner personer och är utspridda i 250 kommuner. Två personer på hundra har man räknat med att kan få konkret hjälp av räddningspersonal, siffran baserar sig på antalet utbildad personal mot bakgrunden av folkmängden i vårt land.
Förnyat synsätt
-Man ser nuförtiden funktionsnedsättning i allt högre grad som en egenskap hos alla människor vid någon tidpunkt i livet, i stället för bara att dela in folk i funktionsnedsatta och icke funktionsnedsatta, sade biträdande stadsdirektör Pekka Sauri i den efterföljande, konstruktivt hållna paneldiskussionen.
Räddningspersonalen framförde sina önskemål om att folk oberoende av funktionsnedsättning måste vara försiktiga och hålla en viss sund civilberedskap, för att inte nämna det personliga ansvaret. Med det menas exempelvis att hålla en viss standard på brandsäkerheten i hemmet, eller att ha sina mediciner samlade på ett ställe i fall det bär av till befolkningsskydd i fall av allvarliga strålningsolyckor, krig eller dylikt. Det är också bra att hålla i tankarna att golvet hemma kan vara halt.
Lisbeth Hemgård från FDUV tog upp autistiska personers reaktioner vid kroppskontakt i en räddningsmanöver som ett exempel på en ytterligare riskfaktor i de spända lägen som krissituationer utgör.
Från stadens räddningsskolas sida konstaterades att i personalutbildningen ägnas ytterst lite i läroplanen åt just funktionsnedsättning. Å andra sidan agerar personalen vid olycksplatser sansat, metodiskt och med principen att människan, oberoende av status, diagnoser eller andra egenskaper, kommer i första rummet. Det sansade, rutinmässiga agerandet framstod mycket klart i samband med bussövningen.
Här lite bilder från vår mycket givande, roliga och lite annorlunda arbetsdag:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar