Tack till våra medlemsföreningar!

Här är en hälsning till våra medlemsföreningar, från Psykosociala förbundets verksamhetsledare och styrelsens ordförande:

"Ett stort och varmt TACK till er alla för det gångna året 2020 som präglats av coronapandemin. Vi vill framföra vårt tack och varma hälsning för alla de insatser som gjorts under detta tuffa och utmanande år inom såväl medlemsföreningarna som inom förbundet. Innovation har använts flitigt för att möjliggöra verksamhet trots pandemin. Många av er har dessutom utökat ert digitala kunnande - strongt gjort!

Ni har dessutom anpassat er verksamhet det gångna året med hänsyn till coronapandemin och vidtagit försiktighetsåtgärder för att hindra smittan att sprida sig och skydda våra riskgrupper.

Vi önskar alla en fin fortsättning på det nya året 2021."

Christer Rönnlund, ordförande och Bodil Viitanen, verksamhetsledare

Kurser för år 2021

Året närmar sig sitt slut och nu lanserar vi våra kurser för 2021. Du hittar alla kurser på vår hemsida och i den nya kurskatalogen. Ta en titt och se om det finns något som passar just dig! https://www.fspc.fi/nyheter/kursbroschyren-2021

Vi följer rekommendationerna som från THL och våra lokala social- och hälsovårdsverk och så länge covid-19 finns i vår vardag fortsätter vi att erbjuda enkelrum för alla kursdeltagare. Vi rekommenderar även starkt att man använder munskydd eller visir under kurserna. För allas trygghet. Välkommen med din ansökan till oss!

Årets julgåva

Psykosociala förbundets juldonation går i år till föreningen ”De sjukas väl i huvudstadsregionen rf” för att stöda ensamboende kvinnor. Coronapandemin har också haft negativa effekter på ensamboende och har isolerat dem i hemmen. Kö till att få rehabilitering i hemmet är längre nu än någonsin. Den psykiska ohälsan ökar också vid isolering och ofrivillig ensamhet. Ensamboende i detta sammanhang är väldigt utsatta. I bakgrunden kan t.ex psykisk ohälsa, långvarigt missbruk och fattigdom finnas. Därför har vi valt att stöda De sjukas väl i huvudstadsregionen rf.

”Det räcker inte att ha något att leva av. Man måste också ha något att leva för" är föreningens motto.

Vi korrekturläser tidningen

Just nu korrekturläser vi de sista sidorna i Respons 4/2020 som har tema Tacksamhet. Snart, snart skickas den vidare till tryckeriet och därefter hem till Dig! Om du vill prenumerera på tidningen eller beställa ett gratis-exemplar är det bara att klicka in på vår hemsida och vidare till vår tidning. Där hittar du all information du behöver. Ha en bra dag!

Psykologen Katarina Blom: ”Lycka är en färdighet vi kan träna på"

Det första Katarina Blom gör i sin föreläsning är att slå hål på myten att man ska tänka positivt om man vill må bra. ”Vi ska inte strunta i det jobbiga. Däremot kan vi komma närmare våra lyckokänslor om vi lär oss mer om hur hjärnan och människan fungerar”, säger hon.

TEXT: PERNILLA NYLUND
FOTO: PRESSBILD

Det är kväll, och novembermörkret har lagt sig över Finland. Kalla regndroppar smattrar mot fönsterrutan. Ute skymtar människor med nedböjda huvuden. Webbföreläsningen med Katarina Blom, om hur man kan odla ett gott välbefinnande i utmanande tider, är efterlängtad. ”Föreläsningen kunde inte ha kommit mera lägligt”, säger några av deltagarna.
Katarina Blom är organisationskonsult, föreläsare och en av Sveriges första lyckopsykologer. Hon figurerar ständigt i media där hon berättar om hur vi kan öka vårt välbefinnande genom meningsfulla handlingar och bli bättre på att uppmärksamma fina stunder i vardagen.

I boken Lycka på fullt allvar (2014), som hon skrivit tillsammans med journalisten Sara Hammarkrantz, synar hon vetenskapen och mekanismerna bakom lycka.
- Vi kan alla lära oss att bli lyckligare. Men vi behöver hitta sätt att agera positivt, i linje med sådant som får oss att må bra.

 

Katarina Blom

Under den här kvällen i mörka november hjälper hon oss att reda ut mystiken kring begreppet lycka tillsammans med 200 deltagare, i en interaktiv föreläsning där hon skapar ett slags pop up-psykologiskt gym där vi får möjlighet att träna sinnet för att hitta mer vardagsglädje.
- Det är inte de stora sakerna som gör oss lyckliga. Lyckan är vardagsnära, och det mera hållbara välbefinnandet finns i de mindre upplevelserna, de vardagliga sakerna. I sånt som vi njuter av och tycker om. Saker som vi är tacksamma för, säger hon.
Året som gått har präglats av ständiga förändringar. Utmaningarna som covid-19 har fört med sig har påverkat oss alla och vi har tvingats hitta nya vägar att navigera genom förändring och oro.
- Genom att känna till att hjärnan tycker om förutsägbarhet och kontroll kan vi skapa mera förståelse och acceptans kring oss själva och de känslor vi har just nu. I coronatider är det svårt med förutsägbarhet och kontroll. Förändring stressar hjärnan eftersom vi inte vet hur det ska bli och under en pandemi är källan till oro oändlig! De känslorna är okej. Alla känslor är viktiga, för de ger oss information om vad vi saknar, vad vi behöver och vad vi är rädda för.
- Men, i det här läget behöver vi rikta om fokus och fundera på vad jag KAN göra, och vad jag KAN påverka för att jag ska må bra. Hur kan jag fylla på med energi i min vardag?
Katarina Blom menar alltså att vi kan förändra vårt mående genom att förändra vårt agerande.
- Om drömmen är ett starkare välbefinnande behöver man fundera på HUR man ska komma dit? Och vara så tydlig som möjligt. Fundera på vad du har uppskattat tidigare i din vardag, och hur du kan få mer av det. Planera in saker som du njuter av. På det här sättet kommer du igång med goda, stärkande vanor som är mera hållbara över tid.
- Var också medveten om att hjärnan ibland sätter krokben för oss när vi försöker må bättre. Under en helt vanlig dag upplever vi många fler positiva än negativa känslor, men de positiva känslorna ger inte ett så stort avtryck i oss, medan de starka, negativa känslorna har en tendens att ta stor plats. Får man både en komplimang och någon form av negativ feedback under en och samma dag är sannolikheten stor att man bara minns det negativa. Om vi är medvetna om detta är det lättare att träna på att uppmärksamma de goda sakerna. Och ju mer vi tränar på det, desto oftare kommer vi på sikt att uppleva känslor av lycka.

Katarina Blom menar att vi lever i ett lycko-hetsande samhälle där det nästan är press på att vi ska må bra hela tiden. Men så fungerar inte vi människor. Vi ska inte vara lyckliga hela tiden. Vi är inte programmerade så.
Alla människor kan inte heller bli lika lyckliga.
- Det är många faktorer som avgör vårt mående. Och forskning visar att de tre faktorer som har stor betydelse för vårt välbefinnande är – gener, livsomständigheter och mina egna beteenden. Så nej, alla kan inte bli lika lyckliga, men alla kan göra något. Lycka är en färdighet vi kan träna på, så genom att identifiera vilka faktorer som ökar mitt eget välbefinnande kan jag träna sinnet för att hitta mer glädje i vardagen. Och gå från tanke till handling.

 

Hon bjuder även på ett knep för att hantera oro. Katarina menar att ett bra sätt att förhålla sig till oro är att planera in en så kallad ”Orosdejt” med sig själv! Förslagsvis under helgen, och gärna under förmiddagen, eftersom orostankarna kan störa nattsömnen om du har din ”orosdejt” sent på kvällen.
- Det här kanske låter lite konstigt, men det har visat sig att metoden att boka in en orosdejt med sig själv i 2o minuter fungerar för många människor. Då kan man släppa sin oro under veckorna och sen oroa sig hur mycket man vill under 20 minuter på helgen.
Metoden går alltså ut på att man under veckans gång uppmärksammar sina orostankar, och antecknar dem, men man gräver inte ner sig i oron under veckan. Bara anteckna att ”det här ska jag oroa mig för på lördag klockan 11”, till exempel. Och på lördag klockan 11 tar du fram veckans lista och går igenom punkt för punkt, samtidigt som du verkligen funderar på vad oron bottnar i? Och även om du kan förändra det du oroar dig för? På vilket sätt i så fall? Om du inte kan förändra – kan du lära dig att acceptera?
- På det här sättet kanske inte oron stör oss så mycket i vardagen, men vi skapar ändå utrymme för att få oroa oss och verkligen tänka igenom våra orostankar ordentligt, istället för att de ploppar upp hela tiden utan att vi hinner reda ut de tankarna, säger Katarina Blom.
Det finns med andra ord mycket vi KAN göra för att påverka vårt mående, om vi börjar med att identifiera de faktorer som ökar vårt välmående, och därefter går från tanke till handling.
Hur ser ditt första steg ut i den riktningen?

 

Vi som arrangerade föreläsningen vill rikta ett stort tack till Katarina Blom och till alla er som deltog under kvällen. Föreläsningen arrangerades under Mentalhälsoveckan, i ett samarbete mellan Marthaförbundet, SFV, Folkhälsan, USM, Barnavårdsföreningen, Österbottens Kriscenter Valo, Österbottens Föreningar, FinFami, SÖAF och Psykosociala förbundet.

 

Kaj Kunnas: "Känslor är viktiga att visa”

I Psykosociala förbundets film ”Låt oss prata om psykisk hälsa” berättar sportjournalisten Kaj Kunnas om mobbningen han utsattes för som barn, om ensamheten som följde, och om stroken han drabbades av för några år sen. Med filmen vill vi synliggöra allt det som pågår på insidan, och bidra till att diskussionerna om inre hälsa fortsätter.

TEXT: PERNILLA NYLUND
FOTO: PRESSBILD

Känslor är viktiga att visa, menar Kaj Kunnas. Också inför två miljoner tv-tittare.
I filmen ”Låt oss prata om psykisk hälsa”, som Psykosociala förbundet har gjort i samarbete med Kaj Kunnas, berättar sportjournalisten bland annat om sin relation till ishockeystjärnan Teemu Selänne, och en intervju som slutade med att de båda männen kramades. Kramen var helt oplanerad, och mycket uppseendeväckande – enligt vissa.
- Det blev ett himla ståhej om den där kramen. Vissa menade att det var superbra att jag visade mina känslor, andra tyckte att sådär gör man inte som sportjournalist. Men så här är jag och känslorna far iväg med mig, säger Kaj Kunnas.
Han menar att känslor är viktiga att visa. Och känslor är en helt naturlig del av Kaj Kunnas liv.
- Det är viktigt för mig att säga till människor i min närhet om jag mår dåligt eller bra. Och det är viktigt för mig att säga ”jag tycker om dig”.

Kaj Kunnas beskriver sin barndom som väldigt trygg och kärleksfull, men under skolåren fick han höra både det ena och det andra om sina öron, och efter att ha bytt skola (från en finskspråkig till en svenskspråkig) kände han sig inte riktigt hemma någonstans.
- Jag kände mig väldigt annorlunda och ensam. Och de här erfarenheterna har nog bidragit till att jag är en väldigt känslig person. Jag är lyhörd för känslor och jag har lätt för att ställa mig i den svagas position fastän jag själv ändå har levt ett starkt liv, ett gott liv, ett ohotat liv, säger han.
Nu i efterhand, när han reflekterar och tänker tillbaka, säger han såhär om mobbningen:
- Som ung skulle jag definitivt ha velat vara utan mobbningen, men som vuxen kan jag ändå se att något i sig negativt kan bidra till att man har det lättare senare i livet. Som 57-åring kan jag se att mobbningen har gjort mig till en starkare och mera komplett person. Men det är viktigt att poängtera att jag talar utgående från MITT liv och hur JAG har upplevt det. Mobbning är en stor orsak till att många unga hamnar utanför samhället och därför är jag noga med att säga att mobbning aldrig är bra.

I maj 2016 drabbades Kaj Kunnas plötsligt och utan förvarning av en hjärninfarkt. Den slog till en morgon när han var i badrummet.
- Jag kunde inte sätta tillbaka deodoranten på hyllan. Det var märkligt. Handen slog i hyllan hela tiden och jag fick ta hjälp av min andra hand för att lyfta deodoranten dit den skulle.
Han berättar också att det kändes som om varm honung rann ner genom huvudet och han tappade talförmågan på bara några sekunder.
- I epikrisen står det ”en grundfrisk man med obestämbar hjärninfarkt”. Jag hade inte problem med vare sig kolesterol, blodtryck eller något annat som skulle tyda på att jag kunde få en hjärninfarkt. Såhär i efterhand har jag förstått att jag förlorade många miljoner hjärnceller och att det var nära ögat.
Tacksamheten är väldigt påtaglig, på många plan. Kaj Kunnas är tacksam för den fina vården han fått, för drömjobbet han har haft, för alla OS och VM han har fått uppleva, för sin familj, för att han hade möjlighet att välja att säga upp sig från sitt fasta jobb och istället fortsätta som frilansare – i en tid när många andra går arbetslösa.
- Det var inget lätt beslut. Men efter sjukdomsperioden fick vi en påminnelse om att ”lev nu, lev inte sen”.
- Nuet har blivit viktigare.

Intervjun med Kaj Kunnas blev en väldigt öppen och ärlig berättelse om sånt som pågår på insidan - alla tankar vi tänker och alla känslor vi har. Filmen ”Låt oss prata om psykisk hälsa” hittar du här, och på Psykosociala förbundets hemsida.

 

Hur odla välbefinnande i en tid av förändring?

 

Vi är så glada över det här samarbetet och att vi kan vara med och ordna en sån fin föreläsning under Mentalhälsoveckan! Evenemanget är kostnadsfritt och digitalt och arrangeras av Marthaförbundet, SFV, Folkhälsan, USM, Barnavårdsföreningen, Österbottens Kriscenter Valo, Österbottens Föreningar, FinFami, SÖAF och Psykosociala förbundet.

 

Här lite info om föreläsningen: "Förändringstider gör oss naturligt mer stressade och oroliga, hjärnan tycker inte om när den inte vet hur saker och ting kommer att utvecklas.

I det här webbinariet berättar Katarina om varför oro och osäkerhet triggar hjärnan, och vad vi kan göra för att tillsammans odla lugn, glädje och kreativitet trots tider av förändring. Under seminariet fokuserar vi på hur vi kan stärka både oss själva och varandra och deltagaren får med sig konkreta verktyg för hur de kan skapa en positiv förändring."

 

Anmäl dig via länken https://bit.ly/33x7ZMY senast på mån den 16.11. Deltagarlänken skickas ut till de anmälda dagen innan webbinariet. Välkommen!

 

Våra kondoleansadresser

 

Vi vill påminna om Psykosociala förbundets kondoleansadresser som finns till salu. Adresserna finns både i färg och i svartvitt. Det är formgivare Ingela Nyman som har skapat adresserna i samarbete med oss, och de säljs för att vi ska kunna stöda personer med psykisk ohälsa på olika sätt, till exempel genom rehabilitering, utbildning och rekreation. Här kan du titta närmare på adresserna och göra en beställning.

Låt oss prata om psykisk hälsa

Den 10 oktober varje år uppmärksammas den internationella Världsdagen för psykisk hälsa. Vi på Psykosociala förbundet jobbar dagligen med att synliggöra psykisk hälsa och ohälsa på olika sätt, och nu, inför den 10.10 vill vi dela en nyhet med dig.

Vi vill ge dig en liten förhandstitt på en film som vi har gjort med sportjournalisten Kaj Kunnas. I filmen, som heter ”Låt oss prata om psykisk hälsa”, vill vi synliggöra den inre hälsan och det inre måendet som varierar under livets gång. Vi ÄR så mycket vi människor, och vi måste fortsätta prata om det som pågår på insidan. Både sånt som gnager i oss och sånt som får oss att le.

Det blev en väldigt känslosam och ärlig intervju mellan Kaj Kunnas och Psykosociala förbundets informatör Pernilla Nylund. I filmen berättar Kaj bland annat om mobbning, livsförändrande ögonblick, tacksamhet, och att välja sina tankar.

Hela intervjun har blivit en film som kommer att visas i sin helhet i november. Under Mentalhälsoveckan, vecka 47, publicerar vi filmen ”Låt oss prata om psykisk hälsa” och vår förhoppning är att den bidrar till att de viktiga diskussionerna om psykisk hälsa fortsätter.

Visa grönt ljus för att lyssna!

Den 10.10 firas Världsdagen för psykisk hälsa. Med anledning av detta uppmanar MIELI Psykisk Hälsa Finland rf. oss alla att visa grönt ljus för att lyssna!

Att lyssna är temat för årets kampanj, Grönt ljus för att lyssna. Vårt välbefinnande påverkas starkt av hur vi blir bemötta – såväl på arbetsplatsen och i skolan, som i fritidssysselsättningar pch hälsovården. Var och en är förtjänar att bli hörd.

Att bli hörd, och att lyssna, stöder den psykiska hälsan!

• När vi blir hörda förstärks vår psykiska hälsa och vårt välmående.
• Att bli hörd ökar vår självmedkänsla - ofta är vi mer kritiska mot oss själva än mot andra.
• Att dela erfarenheter med andra ökar tilliten till andra människor.
• Interaktion med andra förbättrar vår fysiska hälsa och hjälper oss att slappna av. Hjärtats puls och blodtrycket sjunker och  belåtenhetshormoner i kroppen ökar!
• Att lyssna på andra hjälper oss att förstå varandras olikheter och skapa mer delaktighet och gemenskap.

Vem kunde du lyssna på idag?

Hur du kan delta i kampanjen:

• Sprid och dela kampanjmeddelandet i sociala medier 5 – 10.10 
• Lys upp en plats med grönt ljus 10.10 kl. 18. Vi utmanar dig att lysa upp byggnader, fönster, minnesmärken etc
• Klä dig i grönt! 
• Dela bilder på Instagram och Facebook med taggarna: #gröntljus #vihreäävaloa #världsdagenförpsykiskhälsa #maailmanmielenterveyspäivä #kymppikymppi #vemkundedulyssnapå #ketävoisitkuunnella
• Publicera bilder på Instagram under #vihreäävaloa 5.–11.10 och delta i utlottningen av ett Bookbeat-presentkort.
• Stöd Mieli rf:s arbete för psykisk hälsa. Donera 10 euro den 10.10. SMSa MIELI till nummer 16499 (meddelandepris 10 €).

Det här inlägget är en del av kampanjen Grönt ljus för att lyssna, som ordnas i samband med Världsdagen för psykisk hälsa 10.10.2020. Bekanta dig med kampanjen här: mieli.fi/kymppikymppi/grönt-ljus

Årets sista kurser

Oktober är redan här men vi hinner ännu med två kurser innan årets slut. Välkommen med din ansökan! Mer info om kursernas innehåll och ansökan hittar du här: https://www.fspc.fi/kurser/kurslista

Kurs för anhöriga
Tid: 05.11.2020 ➞ 08.11.2020
Plats: Backby herrgård (Kaisan koti), Esbo
Sista ansökningsdatum: 18 oktober, 2020 (OBS! Förlängd ansökningtid)

Sömnskola
Tid: 12.11.2020 ➞ 15.11.2020
Plats: Norrvalla, Vörå
Senaste ansökningsdatum: 16 oktober, 2020

Kurserna är helt avgiftsfria (inkl. kost, logi och resekostnader enl. billigaste färdmedel)

Hej oktober!

 

Första oktober idag. Vart flyger tiden? Här på förbundet upplever vi att det är måndag och fredag mest hela tiden. Men vi försöker stanna upp och reflektera också. Titta tillbaka. Blicka framåt. Vad har vi på kommande? 

Under oktober månad är det väldigt mycket YAM-projekt ute i skolorna i Jakobstadsregionen. Vi är så glada att vi får fortsätta träffa så många fina högstadieelever och arbeta förebyggande! TACK till alla våra samarbetsparter, lärare och elever där ute!

Oktober månad innebär även ett slut på vår kampanj "Psykisk hälsa för alla". Den 9.10.2020 avslutas kampanjen, som då har pågått under ett år. TACK till alla er som har bidragit med såväl små som stora summor! Alla bidrag är välkomna och uppskattas. Tack vare bidragen kan vi hjälpa personer med psykisk ohälsa. Här kan du läsa mer om kampanjen - ännu hinner du vara med!

Detta, och mycket annat, händer under oktober månad. Vi fortsätter framåt.
Sköt om dig!

Hälsar vi på Psykosociala förbundet

Vi skapar en mera tillgänglig webbsida

 

Enligt EU:s tillgänglighetsdirektiv ska alla offentliga aktörer se över sina webbplatser och uppfylla de nya tillgänglighetskraven senast 23.9.2020. Många upplever det som utmanande att använda webben - äldre personer, invandrare, unga, människor med skärmläsare, personer med olika funktionsutmaningar och så vidare. För att Psykosociala förbundets hemsida ska bli så tillgänglig som möjligt har vi bland annat jobbat med tekniska lösningar som gör att även du som använder olika typer av hjälpmedel ska kunna ta del av innehållet. Vår målsättning är att så många som möjligt ska kunna använda vår webbplats, och vi vill uppfylla tillgänglighetskraven i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster.

Vilka förändringar har vi gjort?

Vi har jobbat med färger och kontraster, för att göra sidan ännu tydligare.
Vi har gjort texterna större och språket mera begripligt.
Vi har förenklat genom att ta bort så kallade ”störande element”, som bildspel, bildgallerier och texter på bilder.
Vi har jobbat med strukturen på sidan och tydligare hänvisningar. 

Men vi är ändå medvetna om att allt innehåll inte är tillgängligt för alla. Det gäller bland annat en del äldre dokument (pdf) och filmer. 

Vi tar gärna emot dina tankar och åsikter gällande tillgängligheten på vår webbplats. Feedback kan skickas till informatör Pernilla Nylund 050-548 8950 eller pernilla.nylund@fspc.fi.

 

Resultat från vår enkät om upplevelser av coronaviruset

Under sommaren utförde vi en enkät om hur personer i vår målgrupp har upplevt coronaviruset. Sammanlagt samlade vi in 26 anonyma svar från runtom i Finland. Tack till alla som deltog i enkäten och gav sina synpunkter! Dessa svar hjälper oss att utveckla vårt fortsatta arbete med att erbjuda stöd, sprida kunskap och påverka i intressefrågor som berör människor med erfarenhet av psykisk ohälsa. 

Nedan hittar du en presentation av resultaten.

Sök till våra kurser!

Ännu har du tid att söka till vår Må Bra-kurs för unga och kursen Depressionsskola! Senast denna fredag 18.9 vill vi ha din ansökan!

"Det är lugnt - Må Bra-kurs för unga" hålls är för dig i åldern 16-20 år med stressymptom och ångest och som vill lära dig

stresshantering samt få stöd i din återhämtning.

Tid och plats: 8-11.10.2020, Pörkenäs.

Läs mer om kursen här och sänd din ansökan enkelt via denna länk. 

"Depressionsskola" är för vuxna personer med depressionssymptom och psykosociala funktionshinder, som vill lära sig att förebygga och hantera depressionstillstånd.

Tid och plats: 22-25.10.2020, Backby herrgård, Esbo.

Läs mer om kursen här och sänd din ansökan enkelt via denna länk.  

HÄR hittar alla våra kurser!

Välkommen med!

 

Tid för återhämtning

Ännu en arbetsvecka är förbi och veckoslutet står för dörren. Vi hoppas att du får tid för återhämtning under helgen. Vare sig du befinner dig i arbetslivet eller inte är det viktigt att få återhämta sig. Genom att ta hand om sin psykiska hälsa kan man förebygga psykiska problem. För vissa är det tid i naturen som ger kraft och energi, för andra kanske det är mera sömn som hjälper. Glöm inte att just ditt välbefinnande är viktigt.

Här är några saker som kan vara bra att tänka på:

• Familj och vänner. De kan vara till stor hjälp vid kriser.
• Se över dina sömnvanor. Hur ser rutinerna ut?
• Motion minskar risken för psykisk ohälsa. Gå ut i naturen!
• Gör saker som du tycker om, som är roliga! Gärna tillsammans med andra.
• Rökning, droger och alkohol påverkar oss negativt.
• Försök undvika stress och prestationskrav. Ta hjälp av avslappningsövningar (finns att ladda ner på nätet).
• Var snäll mot dig själv.

Ta hand om dig i helgen. Vi hörs nästa vecka!

Självmordsförebyggande dagen 10.9

Idag uppmärksammar vi Internationella Självmordsförebyggande dagen som infaller den 10 september varje år. Vi på Psykosociala förbundet uppmärksammar dagen genom att lyfta och påminna om två viktiga aspekter – att effektiva, preventiva insatser för unga behövs och att äldres psykiska ohälsa också behöver tas på allvar. Suicid bland äldre är fortfarande mycket tabubelagt.  

På vår hemsida hittar du en kolumn som vår verksamhetsledare Bodil Viitanen har skrivit, som handlar om just psykisk ohälsa hos äldre. Hon skriver bland annat: ”Aspekten psykisk hälsa och välmående borde vara en lika självklar målsättning för de äldres välbefinnande som för andra åldersgrupper. Äldres psykiska ohälsa behöver också tas på allvar”. Läs gärna den!  

 

Vi vill också synliggöra vårt YAM-projekt som pågår ute i Jakobstadsnejdens högstadieskolor.
Eftersom det går att förebygga självmord är det extra viktigt att jobba med effektiva och preventiva insatser bland unga. Vårt STEA-finansierade projekt YAM – Youth Aware of Mental Health, är ett hälsofrämjande och preventivt skolprogram för psykisk hälsa bland unga. Programmets syfte är att förbättra psykisk hälsa och minska självmordshandlingar bland skolelever. På vår hemsida hittar du mer information om projektet. 

 

Psykosociala förbundet hittar du även på Twitter och Instagram. Följ oss gärna där också! Och sköt om dig. Du är värdefull!
#psykiskhälsaföralla #självmordsförebyggandedagen #låtossprataompsykiskhälsa

Måndagsmöte

Vi kör igång den nya veckan med kombinerat fysikt och digitalt måndagsmöte!
Önskar dig en bra start på veckan!

Insändare: De mest sårbara drabbas om stöd till organisationer minskar

På Psykosociala Förbundet är vi mycket oroliga över de planerade nedskärningarna i finansieringen till social- och hälsovårdsorganisationer. På grund av Veikkaus minskade intäkter finns det nu en risk att organisationernas stöd minskar. I Finansministeriets förslag till statsbudget för år 2021 skulle finansieringen till organisationerna skäras ner med 127 miljoner, en minskning på 33%. Dessa nedskärningar skulle ha direkta konsekvenser på de mest sårbara i vårt samhälle.

I våra 14 medlemsföreningar bygger verksamheten på frivillighet och brukarmedverkan. Lågtröskelverksamhet inom dessa föreningar erbjuder kamratstöd, gruppverksamhet och stöd i vardagen. Det främjar välmående och ökar social delaktighet. Om nedskärningarna blir verklighet riskerar det att drabba de människor som är i störst behov av stöd. Att satsa på hälsofrämjande och förebyggande verksamhet som ökar social delaktighet är gynnsamt för hela samhället.

Lågtröskelverksamhet innebär också besparingar för samhället. Psykisk ohälsa innebär årliga miljardkostnader för det finländska samhället. Den lågtröskelverksamhet som erbjuds inom tredje sektorn minskar trycket på offentliga tjänster inom kommuner. Verksamhet inom tredje sektorn behöver tryggas. Våra politiker har nu en avgörande roll i att inte glömma bort de svagaste grupperna som får stöd via organisationerna. Det offentliga kan inte möta alla behov som stöds av tredje sektorn idag.

Christer Rönnlund, Ordförande Bodil Viitanen, Verksamhetsledare

Psykosociala Förbundet rf

Insändaren publicerades i Åbo Underrättelser 27.8.2020 och Vasabladet, Österbottens Tidning 29.8.2020.