torsdag 2 december 2021

En varm och vänlig kram

Alla vi som jobbar på Psykosociala förbundet vill redan nu, i början på december, skicka iväg en varm, vänlig och omtänksam kram till dig. Vi vet att inte alla väntar på julen. Högtider som denna kan för många människor, av olika orsaker, upplevas som oerhört jobbiga. Just därför kanske just du, just nu, behöver få en kram, stöd och förståelse.
Vi vill ge dig det. Vi finns här för dig. 



torsdag 18 november 2021

DEBATT: Tredje sektorns förebyggande arbete stöder den psykiska hälsan

I Österbottens Tidning idag (18.11) kan man läsa vår senaste insändare, där vi bland annat skriver "När välfärdsområdena nu struktureras bör det sättas mera fokus på tredje sektorn"

Att stödja den psykiska hälsan hos arbetstagare är en investering för att skapa mer hållbarhet i arbetslivet. Psykisk ohälsa är i dag den största orsaken till sjukpensionering, och har ökat bland unga under coronapandemin. Sedan 2016 har antalet pensioner som beviljats på grund av psykisk ohälsa ökat med över 20 procent. 

År 2019 blev 20 300 personer sjukpensionerade, varav 33 procent på grund av psykisk ohälsa (sjukdomar inom stöd- och rörelseorganen var 31 procent). Den största enskilda orsaken är depression, som gör att tio personer varje dag går i sjukpension. Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukpension för personer under 35 år. 

Psykosociala förbundet vill lyfta fram föreningarnas viktiga roll inom social- och hälsovården. Tredje sektorns stödjande, hälsofrämjande verksamhet behövs för att till exempel främja återgång till arbetslivet. Föreningarnas verksamhet kan vara en fast punkt i tillvaron, ge en orsak att stiga upp på morgonen och ett sätt att komma ut i, eller tillbaka till, arbetslivet.

"För att kunna stöda målgruppen behövs tryggad och långsiktig finansiering till föreningarna."

 
När välfärdsområdena nu struktureras bör det sättas mera fokus på tredje sektorn. För att kunna stöda målgruppen behövs tryggad och långsiktig finansiering till föreningarna. Vi vill även påminna om möjligheten att inom välfärdsområdena samarbeta med föreningar inom tredje sektorn, och det kostnadseffektiva komplement till social- och hälsovården som förebyggande lågtröskelverksamhet medför. Genom föreningarnas verksamhet främjar och stärker man invånarnas välmående, hälsa och delaktighet. Återhämtning kan stödjas genom lågtröskelverksamhet inom föreningar som erbjuder kamratstöd, gruppverksamhet, stöd i vardagen och anpassningskurser.

Vi uppmanar även kommunerna att i högre utsträckning ta hjälp av den breda erfarenhetsexpertis som finns inom området, speciellt när man planerar och utvecklar olika serviceformer, såsom missbrukar- och mentalvårdstjänster.

En erfarenhetsexpert är en person som har egna erfarenheter av psykisk ohälsa eller missbruk – antingen som patient, tillfrisknad eller som anhörig, och har genomgått en erfarenhetsexpertutbildning. Erfarenhetsexperten kan berätta om hur det är att vara sjuk, vilka behov som finns, och hur vardagen med sjukdomen ser ut. Erfarenhetsexperten kan även föreläsa om sin sjukdom och sin återhämtning eller leda grupper och fungera som kamratstöd. 

Tillsammans kan vi bidra till ökat välmående och skapa en bättre tillvaro för varje enskild individ.

Christer Rönnlund, ordförande 
Peter Rolin, verksamhetsledare 
Psykosociala förbundet

fredag 22 oktober 2021

Psykosociala förbundets insändare: "Glöm inte bort psykisk hälsa i de nya välfärdsområdena"

I vår senaste insändare lyfter vi fram vikten av att prioritera psykisk hälsa inom de nya välfärdsområdena. I samband med hälsovårdsreformen finns det möjlighet att förbättra mental-och missbrukarvården. Vi hoppas att kommande välfärdsområdesfullmäktigen drar nytta av denna möjlighet för att förebygga psykisk ohälsa.

Tillgången till tjänster och kvaliteten på tjänster behöver förbättras. Hjälp i tidigt skede hindrar att problem förvärras och att kostnader för psykisk ohälsa ökar. Resurser för lågtröskelverksamhet och tidigt psykosocialt stöd behöver tryggas och svenskspråkig service säkerställas. Tillräckliga svenskspråkiga tjänster bidrar till att personer får hjälp i rätt tid. 

Kvalitativa mentalvårds- och missbrukartjänster bör integreras med basservicen, och utgöra en lika stark del av primärvården som vård för somatiska besvär. Det ska vara lika lätt att få vård för psykiska besvär som för ett brutet ben.

Insändaren har publicerats i Vasabladet, Österbottens Tidning 21.10.2021. Läs den i sin helhet nedan:

Glöm inte bort psykisk hälsa i de nya välfärdsområdena


I arbetet med att reformera social- och hälsovårdstjänsterna finns det goda möjligheter att ge psykisk hälsa ännu större prioritet än tidigare. Det viktigaste är att i framtidens välfärdsområden kunna garantera stöd och hjälp i ett tidigt skede och med låg tröskel, utan remiss.
Efter coronapandemin finns det även ett växande behov av att skifta betoningen till förebyggande arbete och att stärka tillgängligheten till stöd och hjälp.

Kristian Wahlbeck, utvecklingsdirektör vid Mieli ry, betonar vikten av att tackla effekterna av coronapandemin på människors psykiska hälsa. Enligt Wahlbeck behövs tidiga förebyggande insatser för att undvika en “epidemi inom psykisk ohälsa” (VBL och ÖT, 9.10).
Fungerande och lättillgängliga lågtröskeltjänster kan erbjuda personer förebyggande stöd i ett tidigt skede och förhindra att problem förvärras.

Den lågtröskelverksamhet som erbjuds inom tredje sektorn är ett kostnadseffektivt sätt att öka människors delaktighet, välmående, psykiska hälsa och funktionsförmåga. Verksamheten minskar samtidigt kostnaderna för specialhälsovården.
I de kommande välfärdsområdena behövs hållbara lösningar för att trygga en långsiktig finansiering för tredje sektorns förebyggande arbete. Investeringar i förebyggande verksamhet som ökar delaktighet är gynnsamt för hela samhället.

Det ska vara lätt att få vård med låg tröskel och på rimligt avstånd, oberoende hemort eller socioekonomisk ställning. Tillgången och kvaliteten på mentalhälsotjänster måste tryggas även på svenska. Alla har rätt till högklassig vård på såväl svenska som finska.

De första välfärdsområdesfullmäktigena kommer att fatta beslut som direkt påverkar människors vardag. De kommer att ha en viktig roll när det gäller att stärka utbudet av stödtjänster och tillgången till stöd och hjälp i god tid för att förebygga psykisk ohälsa.

CHRISTER RÖNNLUND, ORDFÖRANDE
PETER ROLIN, VERKSAMHETSLEDARE
PSYKOSOCIALA FÖRBUNDET

söndag 10 oktober 2021

Världsdagen för psykisk hälsa 10 oktober


Idag på Världsdagen för psykisk hälsa den 10 oktober 2021 visar vi grönt ljus för jämlikhet och påminner om att ”Alla unga har ett ovärderligt inre!”

Varje ung person förtjänar att bli hörd och bemött – både i familjen, skolan, hobbyer och tjänster. Genom att bemöta ungdomar uppriktigt kan vi stärka deras välbefinnande efter utmaningarna och prövningarna under coronatiden.

Du som är i kontakt med ungdomar – visa att du bryr dej om. Ta kontakt och fråga gärna hur står det till.

Visa grönt ljus för jämlikhet: mieli.fi/gröntljus
Alla unga har ett ovärderligt inre.


torsdag 7 oktober 2021

Riksdagen debatterade stärkande av psykiska hälsa

Onsdagen 6.10 samlades riksdagen till en debatt om förverkligandet av Finlands första strategi för psykisk hälsa. Riksdagen diskuterade hur väl strategin förverkligas i praktiken, samt hur det psykiska välbefinnandet kan stärkas i arbetslivet, inom utbildning och i vardagen för alla åldersgrupper.

Den nationella strategin för psykisk hälsa antogs i februari 2020 och gäller fram till 2030. Strategin för psykisk hälsa understryker vikten av att politiken och åtgärderna inom området psykisk hälsa är kontinuerliga och målinriktade och hålls uppdaterade över regeringsperioderna.

Strategin består av fem helheter: psykisk hälsa som en resurs, barns och ungas psykiska hälsa i vardagen, rätten till psykisk hälsa, omfattande tjänster enligt människors behov och gott ledarskap.

Strategin innehåller också förslag till hur målen kan uppnås. 

Läs mer om strategin HÄR.

Debattinitiativet togs av Tarja Filatov (SDP) som är ordförande för Riksdagens mentalhälsopolitiska delegation där Psykosociala förbundet också deltar.

Delegationen lyfte inför debatten fram att det är samhällets ansvar att främja psykisk hälsa och att detta bör göras inom alla politiska sektorer och alla samhällsområden!

fredag 10 september 2021

Självmordsförebyggande dagen 10.9

Idag den 10.9 uppmärksammar vi den internationella Självmordsförebyggande dagen. Syftet med dagen är att öka medvetenheten kring självmord och uppmärksamma suicidförebyggande arbete.

I videon berättar Rasmus, som överlevde ett självmordsförsök, hur viktigt det är att ta självmord till tals och hur du kan bemöta personer med självdestruktiva tankar.



Att tala om suicid ökar inte risken för suicid. Genom att tala öppet om det kan vi minska tabun och stigma kring ämnet. Vi kan sänka tröskeln för att söka hjälp och göra det lättare för personer att få stöd.

Personer med suicidrelaterade tankar vet ofta inte med vem de kan tala eller hur de ska prata om det. Genom att öka diskussionen i samhället kan vi sänka tröskeln för att söka hjälp och göra det lättare för personer att få stöd. Vi kan samtidigt ta tag i situationer i tid och förebygga att problem hopar sig. Att ta suicid till tals kan vara en livslinje och ett första steg till hjälp. (Källa: Bara någon skulle ha sett mig – suicidprevention i en finlandssvensk kontext, Tankesmedjan Magma 2021) 

Stöd och hjälp hittar du bland annat här

Vid akuta situationer, ring nödnumret 112 

Mielis svenskspråkiga kristelefon 09 2525 0112
må och ons kl. 16-20, ti, to och fre kl. 9-13.⁠  

Chatt- och telefonkalendern: https://unginfo.fi/chattkalender/ 

Digitala kriscentret Valo: Riksomfattande samtalsstöd på svenska https://www.mielenterveysseurat.fi/valo/ 

FinFami - Stöd för anhöriga
https://www.finfamiuusimaa.fi/pa-svenska/ 

onsdag 8 september 2021

Kondoleansadresser i färg och svartvitt

Psykosociala förbundets kondoleansadresser har skapats av formgivare Ingela Nyman, och de säljs till förmån för psykiskt funktionshindrades rehabilitering, utbildning och rekreation. Adresserna kostar 15 euro/st.