Social- och hälsovårdsreformen riskerar att förbise den psykiska hälsan

PRESSMEDDELANDE                                                                            

Utlåtande från Riksdagens mentalhälsopolitiska delegation 7.10.2014

Problemen inom den psykiska hälsan är en samhällelig utmaning, som det nuvarande servicesystemet har misslyckats med att bemöta. Finländarnas fysiska hälsa är allt bättre, men då det gäller den psykiska hälsan har servicesystemet inte uppnått motsvarande positiva utveckling.
40 procent av invalidpensioneringarna och 25 procent av sjukdagpenningarna bottnar i psykisk ohälsa, men av den kommunala hälsovårdens totalkostnader riktas endast 4,5 procent till tjänster inom psykisk hälsa. Den psykiska hälsan är en betydande del av folkhälsan, men i förslaget till lagen om ordnandet av social- och hälsovården ignoreras den. Varken i förslaget eller i motiveringarna tar man skilt ställning till främjande av den psykiska hälsan eller produktion av tjänster för psykisk hälsa.

Det förslag till lagen om ordnandet av social- och hälsovårdstjänster som är på utlåtanderunda ger goda möjligheter till en bred och ambitiös helhetsreform av servicesystemet. Hälsovårdens servicestruktur har inte följt förändringarna i befolkningens hälsotillstånd, utan riktas av historiska orsaker fortfarande för mycket mot vård av fysiska sjukdomar och sjukhustjänster. Reformen bör på ett bättre sätt rikta social- och hälsovårdens resurser till att möta befolkningens behov.

Social- och hälsovårdsreformen lägger också en grund för en närmare integration av tjänster inom psykisk hälsa med andra tjänster. Den bristfälliga integrationen har förorsakat stora problem, vilket syns i mentalpatienters förväntade livslängd som är ett par årtionden kortare än den övriga befolkningens. Reformen bör sammanfoga de fragmenterade tjänsterna för psykisk hälsa till en kundanpassad helhet. 

Några märkbara förbättringar i finländarnas psykiska hälsa kan inte skönjas, även om den fysiska hälsan förbättrats märkbart. I befolkningsgrupper med lägre utbildnings- och inkomstnivå finns tecken på försämring i den psykiska hälsan. Å andra sidan är de faktorer som påverkar den psykiska hälsan till stora delar kända, och kan åtgärdas. Dåligt bemötande, mobbning, våld, hjälplöshet, arbetslöshet och fattigdom förorsakar problem i den psykiska hälsan.

Till kommunens grunduppgifter hör att främja befolkningens välbefinnande och hälsa, och det inkluderar en minskning av ojämlikheten och begränsning av hälsoskillnaderna. I beklagligt få kommuner görs det systematiskt och målinriktat arbete för att främja den psykiska hälsan. Främjande av den psykiska hälsan i kommunen ligger på många sektorers ansvar. Stöd till barnfamiljer samt en tidig interaktion, förebyggande av våld, mobbning och dåligt bemötande, en trygg uppväxtmiljö samt en utveckling av skol- och arbetsvärlden till att stöda människors resurser – det är faktorer som främjar den psykiska hälsan och utvecklandet av stresshantering.
Nödvändigheten av strukturer som främjar hälsan i en situation där ansvaret ska delas mellan kommunerna, producentparterna och social- och hälsovårdsområdena har inte i tillräcklig omfattning uppmärksammats i förslaget till lagen om ordnandet av social- och hälsovården. Kommunernas sektorsöverskridande arbete för att främja den psykiska hälsan bör tryggas, även om ansvaret för ordnandet av social- och hälsovården flyttas över till social- och hälsovårdsområdena.  

Lagen om ordnandet av social- och hälsovården motiveras med och bygger till stor del på förnyelsebehovet i den ojämlika hälsovården. De sociala faktorerna är i en central ställning då det gäller den psykiska hälsan. Sociala åtgärder spelar en betydande roll i vården och rehabiliteringen av psykiska problem. För den som genomgår rehabilitering för sin psykiska hälsa är stöd i vardagen en viktig källa för livskvaliteten och återhämtningen.

Det finns en risk att man i en social- och hälsovårdsreform som är sprungen ur hälsovårdens behov glömmer det sociala perspektivet och dess stödjande strukturer. Betoningen på hälsovårdstjänster är inte en bra lösning sett till ett främjande av psykisk hälsa, eller förebyggande av störningar, vård och rehabilitering. För stor medikalisering av de psykiska problemen är något man bör vara försiktig med. Den största delen av problem i den psykiska hälsan härrör från livssituationer, och kan bäst skötas med lågtröskeltjänster som ger människor kraft. Organisationernas roll som producent av deltagartjänster och människonära tjänster bör säkerställas i reformen.

I genomförandet av lagen om ordnande av social- och hälsovården bör man undvika en överbetoning på hälsovårdsperspektivet och se till att tyngdpunkten ligger på lågtröskeltjänster som stöder människors egna resurser.

Problem med den psykiska hälsan kan ofta skötas framgångsrikt med interagerande metoder i psykoterapi. Samtalsvård som inleds i ett tillräckligt tidigt skede förebygger uppkomsten av problem och sparar resurser. Korttidspsykoterapi inom grundservicen har man goda erfarenheter av i andra länder (Sverige, Norge, England).

Enbart medicinsk vård vid psykiska störningar är inte tillräckligt för en kvalitativt god vård, utan den bör även kombineras med samtalsvård. Av de 4 000 finländare som årligen blir pensionerade på grund av depression har endast tio procent fått psykoterapivård för sin depression. Bristen på psykoterapitjänster i kommunerna förorsakar årligen samhället kostnader i form av långvariga sjukskrivningar och invalidpensioneringar.

Psykoterapi är en viktig vårdmetod, som till skillnad från andra vårdformer inte erbjuds inom de offentliga hälsovårdstjänsterna. De privata psykoterapitjänsterna har koncentrerats kring fem universitetsstäder, och på vissa områden är det överhuvudtaget inte ens möjligt att komma till terapi. Väntetiderna till psykoterapi är för långa och fördröjningen av vården kan försämra prognosen att bli bättre. Fpa:s rehabiliteringspsykoterapier är avsedda endast för den som är i arbete och studerande, även om behovet är stort också för dem som är utanför arbetslivet. Bristen i kommunernas psykoterapitjänster försätter även människor i en ekonomiskt ojämlik situation. Många har inte råd med den Fpa-ersatta psykoterapin.

Lagen om ordnande av social- och hälsovården bör klart och tydligt inkludera även psykoterapitjänsterna i anordnaransvaret för social- och hälsovårdsområdena. Reformen skulle medföra betydande hälsofördelar och vara nationalekonomiskt lönsam. 

För mer information, vänligen kontakta:
Kristian Wahlbeck, utvecklingsdirektör Föreningen för Mental Hälsa i Finland, 0400-659101
Bodil Viitanen, verksamhetsledare Psykosociala förbundet rf, 050-5251243