SOTE eller TETE? Var syns det sociala i social- och hälsovårdsreformen?

 

THL ordnade seminarium för att lyfta upp det sociala i vårdreformen och påminna beslutsfattare om den delen av vårdreformen. Målet med den pågående vårdreformen är att garantera bättre och jämlikare tjänster för alla, men framförallt att spara pengar.

I media och bland beslutsfattare har fokus i oroväckande utsträckning legat på hälsovården medan socialvården hamnat i skymundan. Varför talar så ofta om terveysuudistus (hälsoreform)? Detta trots att den bakomliggande orsaken för en stor del av sjukvårdens kostnader ligger i det sociala. 

Markku Pekurinen från THL lyfte i sitt öppningstal upp att kostnaderna för de sociala problemen är miljarder i året och att bättre sociala tjänster således de facto går hand i hand med ekonomiska besparingar.

Anu Muuri, THL,  ville påminna om att förtroende är ett av de viktigaste elementen för en lyckad reform och att det därför vore ytterst viktigt att öka på det allmänna förtroendet för det sociala området som nu ligger ganska mycket lägre än förtroendet för hälsovården.

Vårdreformen innebär möjligheten till förbättrade tjänster men då måste man lösa vissa problem först. Hälsovårdens ofta väldigt hierarkiska arbetskultur krockar lätt med socialvårdens, informationssystemen är inte jämförbara, och valfrihet är inte alltid möjligt inom socialvården. Dessa leder till att det finns en stor risk att reformen görs på hälsovårdens villkor och att det Sociala glöms bort från SOTE. Därför är det viktigt att vi lyfter upp de goda modeller och praxis som utarbetats inom det sociala området.

                                                   EsaNordling, THL, om Mieliprojektet

Det nationella Mieli-projektet lyckades bara med att stärka kamratstödets och erfarenhetsexpertisens roll. Då regeringen också lyft upp dessa i regeringsprogrammet skulle det vara smart att använda sig av de färdigutvecklade modellerna för detta för att inte behöva uppfinna hjulet på nytt. Slutrapporten tyder också på att för tungt boendestöd är vanligt och att många skulle dra nytta av att bo i egna lägenheter med mindre stöd.

Mikko Tamminen, Helsingfors social- och hälsovårdsverk

En mera holistisk helhetssyn kom tydligt fram i flera anföranden. I praktiken betyder detta att de olika områdena inom sote verkligen samarbetar så att individen får alla de tjänster hen är i behov utan att skickas från en lucka till en annan. För detta finns det redan färdiga bra modeller , som Keropudas och det färska konceptet som Helsingfors stad presenterade och kallar Helsingin terveys- ja hyvinvointikeskuskoncepti, som i mina öron lät mycket lik den förstnämnda.

                             Modellen för Helsingfors stads nya koncept för hälsa och välmående

Nu får vi bara hoppas att beslutsfattarna hittar de resurser som krävs i början för att implementera de goda modellerna som sedan i långa längden innebär besparingar.  

Nonni Mäkikärki, verksamhetskoordinator (tidigare regionsekreterare)