Välkommen Eva!

Eva Hanses är ny verksamhetskoordinator hos oss på Psykosociala förbundet och kommer främst att arbeta från förbundets kontor på G18 i Helsingfors. Till Evas arbetsbild hör att synliggöra och utveckla förbundets verksamhet i södra Finland, påverkansarbete i olika samarbetsorgan och att bevaka frågor som berör psykisk hälsa och ohälsa. Till arbetet hör även att stöda medlemsföreningarna. - Jag ser fram emot positiva samarbeten med andra organisationer och att förhoppningsvis kunna göra skillnad både i kontakten till Psykosociala förbundets medlemsföreningar och på en samhällelig nivå, säger hon. Eva efterträder Tina Kärkinen.

Psykosociala förbundet söker en verksamhetsledare

Psykosociala förbundet är en ideell, riksomfattande och svenskspråkig sakkunnigorganisation inom området psykisk hälsa i Finland. Förbundets medlemsföreningar är 14 till antalet. Förbundet har två kontor: ett i Jakobstad och ett i Helsingfors. Förbundet har 7 anställda.

Av verksamhetsledaren förutsätts god ledarskapsförmåga och god administrativ och ekonomisk förmåga, samt insikter i mentalhälsofrågor och ett genuint intresse för att driva intressefrågor för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Förmansansvaret ingår i arbetet. Verksamhetsledaren leder förbundets intressebevakning- och påverkansverksamhet i samarbete med personal och förtroendevalda. Verksamhetsledaren fungerar även som kontaktyta till medlemsföreningar, håller verksamhetsledarträffar, handleder och ger föreningsråd efter behov. Tidigare erfarenhet av arbete inom förbund/föreningar räknas som merit. Verksamhetsledarens arbete styrs av en befattningsbeskrivning. Verksamhetsledaren är sekreterare på styrelsens möte.

Kompetenskrav: Svenska, finska, engelska. Högskolexamen på kandidat – eller magisternivå.

Förfrågningar Christer Rönnlund, ordförande tel. 040-8131664 och Johanna Cresswell-Smith, viceordförande 040-0545483

Ansökan med CV bör vara oss tillhanda 18 mars 2022:

e-post marja.lena.sodergard(at)gmail.com

Välkommen med din ansökan!

Nästa tidning har tema arbetsliv

Vi layoutar just nu årets första nummer av tidningen Respons! Temat är Arbetsliv, och främst hur det är att komma tillbaka till arbetslivet efter en kris (sjukdom, sorg, livskris).

I tidningen får du bland annat träffa Pekka Laurila, som efter ett års sjukskrivning var tillbaka på jobbet igen.

- När jag skulle gå in genom dörren första dagen hade jag så mycket ångest att benen nästan vek sig. Rädslan för att börja jobba igen, och kanske hamna i samma onda hälsospiral, var stor.

Vi får även träffa Maria Tarvos som sa upp sig från jobbet under tiden hon var sjukskriven.

- Gör aldrig det! Jag hade inte insett vilken enorm inverkan det skulle ha på mig. Man förlorar sin terapi, sin läkare, ett helt skyddssystem... Jag behövde säga upp mig, men borde ha väntat och blivit frisk först.

Många arbetsplatser har förändrats under coronakrisen – digitaliseringen har ökat, våra vanor har rubbats, flexibiliteten och det goda ledarskapet har satts på prov. Hur ska vi navigera vidare, framåt, och samtidigt må bra? Vi frågade Elli Flen och Lars Losvik som driver kommunikationsbyrån Losvik & Flen.

- Det viktigaste just nu är arbetstagarnas välmående, att ledaren lyssnar och bryr sig och är lyhörd för de enskilda individerna. Alla har påverkats av den här krisen, men på olika sätt, och det behöver man ha förståelse för. Många kommer att vara lite extra trötta en lång tid framöver.

Vill DU läsa vår tidning? Här kan du klicka hem ett gratisexemplar eller starta en prenumeration.

Foto: Linda Tallroth-Paananen

Foto: Linus Lindholm

Kom med på Sömnskola med Malin

Malin Knip är kursledare för Psykosociala förbundets sömnskola. Till utbildningen är hon psykiatrisk sjukskötare och har lång erfarenhet från akutpsykiatrin. Här berättar hon om Sömnskolan:

"Sömn är ett område som fascinerat mig i över 20 år och jag är intresserad både av det smått magiska som händer under natten när vi sover gott, men också av det som följer i kölvattnet av en sömn som inte ger tillräcklig återhämtning.

På sömnskolan ägnar vi flera dagar åt att lyfta upp detta med sömn och i ett lugnt tempo sätta oss in i sömnens fysiologi, det vill säga vad som händer i kroppen under nattens timmar. Redan denna kunskap hjälper mycket och många får redskap att hantera sömnproblemen bara genom detta. Naturligtvis går vi också igenom vilka verktyg det finns att ta till för att få en bättre sömn, t.ex. stimuluskontroll, sömnrestriktion och att lära sig tolka signalerna på när kroppen är inställd på att somna.

Att sömnskolan hålls som en gruppverksamhet i form av en kurs med övernattning är av stor betydelse, eftersom sömnproblem är en väldigt ensam ”sjukdom” och många upplever stor hjälp av att få träffa andra i samma situation och få kamratstöd.

Efter avslutad sömnskola brukar många beskriva att de känner mindre oro inför sina sömnproblem samt att sömnproblemen inte längre stör vardagen lika mycket och i bästa fall att sömnkvaliteten blivit bättre".

Här finns mer information om Sömnskolan och hur du ansöker till den. Varmt välkommen!

KOLUMN: Jag vill inte vara duktig längre

När årets sista nummer av tidningen Respons kom ut var det flera som hörde av sig och sa att de kände igen sig i redaktörens kolumn, som har rubriken "Jag vill inte vara duktig längre". Därför publicerar vi den också här på bloggen, ifall du vill läsa den. 
På vår hemsida kan du klicka hem ett gratisexemplar av tidningen, eller starta en prenumeration.
Tack för att du besöker våra sidor!

Jag vill inte vara
duktig längre

Flera av texterna i den här tidningen har kommit lite för nära. Som om det är mig de handlar om. Jag suger i mig texterna samtidigt som jag gör allt för att värja mig mot dem – det är som en hatkärlek till något som man bara måste ha, ändå inte.

I hela mitt liv har jag varit en presterare. Jag har gillat att vara duktig och tyckt om att utvecklas – på jobbet, hemma, på fritiden. I alla år har jag strävat framåt, uppåt, högre, längre – bättre kan det alltid bli! Bekräftelsen som kommer med duktigheten har fått mig att le, och uppmuntrat mig att bli ännu vassare – varje text jag har skrivit har slipats till perfektion, träningspassen i skogen har blivit längre och längre, jag har sagt ja till allt för att vara andra till lags (oavsett om det funnits tid eller inte) - och sedan skojat om att dygnet har för få timmar för allt roligt jag vill hinna med.
Ungefär så har mina gamla sanningar sett ut. Och jag får nästan ont i magen när jag läser vad jag just har skrivit.

Varifrån kommer alla dessa krav? Kraven som vi har på oss själva? Ingen har någonsin krävt att jag ska vara duktigare, snabbare, smartare. Ingen har någonsin krävt att jag alltid ska ställa upp och säga ja. Samhället kan jag inte heller skylla på. Samhället ser ut som det gör och jag väljer hur jag förhåller mig till de förändringar som sker. Kraven har alltid kommit från mig själv. Från insidan. Jag har skapat egna sanningar om vad jag borde, måste, behöver göra för att vara tillräckligt bra.

Numera gör jag allt för att inte prestera. Åtminstone inte på samma sätt som förut. Jag vill inte vara duktig längre. Prestation lockar inte. Jag vill vara lagom bra, och känna att det räcker. Jag vill leva långsammare och skapa utrymme för att verkligen lyssna, se och förstå andra människor. Jag vill säga nej med gott samvete, för att kunna ge tid och energi till det jag säger ja till. Och jag vill nöja mig med den här texten, utan att titta igenom den tusen gånger och göra små ändringar i den varje gång.

Under arbetet med den här tidningen har vi träffat fantastiska människor som berättar om sina erfarenheter av krav och prestation.
Camilla Svenfelt från Larsmo arbetar som elevassistent i kommunens högstadieskola. Som barn blev hon utsatt för mobbning och har tvingats lära sig leva med allt från själsliga sår till prestationsångest och fysiska problem.
I gästkolumnen skriver Patrik Simberg om prestationsångest och att han vill skala av sig lagren av sin ”förhärdat kritiska vuxenläggning och njuta den söta frukten som kallas frihet”.

En förändringsprocess är sällan enkel, och den tar en del energi. Men vissa förändringar är värda att göra ändå, som att ifrågasätta gamla sanningar, till exempel.

Stanna upp en stund och fundera på om dina tankar om vad du borde och måste verkligen ÄR måsten? Enligt vem? Stanna upp och fundera om du verkligen VILL säga ja till en förfrågan - har du tid, kraft och ork för att kunna säga ja? Låt oss byta ut några av våra gamla sanningar mot nya, mera hållbara och hälsosamma, där ordet VILL finns med i högre utsträckning.
Ska vi gå tillsammans? Mot en skönare vardag med mindre krav? Jag håller din hand om du håller min.

PERNILLA NYLUND
Informatör och ansvarig redaktör

En varm och vänlig kram

Alla vi som jobbar på Psykosociala förbundet vill redan nu, i början på december, skicka iväg en varm, vänlig och omtänksam kram till dig. Vi vet att inte alla väntar på julen. Högtider som denna kan för många människor, av olika orsaker, upplevas som oerhört jobbiga. Just därför kanske just du, just nu, behöver få en kram, stöd och förståelse.
Vi vill ge dig det. Vi finns här för dig. 

DEBATT: Tredje sektorns förebyggande arbete stöder den psykiska hälsan

I Österbottens Tidning idag (18.11) kan man läsa vår senaste insändare, där vi bland annat skriver "När välfärdsområdena nu struktureras bör det sättas mera fokus på tredje sektorn"

Att stödja den psykiska hälsan hos arbetstagare är en investering för att skapa mer hållbarhet i arbetslivet. Psykisk ohälsa är i dag den största orsaken till sjukpensionering, och har ökat bland unga under coronapandemin. Sedan 2016 har antalet pensioner som beviljats på grund av psykisk ohälsa ökat med över 20 procent. 

År 2019 blev 20 300 personer sjukpensionerade, varav 33 procent på grund av psykisk ohälsa (sjukdomar inom stöd- och rörelseorganen var 31 procent). Den största enskilda orsaken är depression, som gör att tio personer varje dag går i sjukpension. Psykisk ohälsa är i dag den vanligaste orsaken till sjukpension för personer under 35 år. 

Psykosociala förbundet vill lyfta fram föreningarnas viktiga roll inom social- och hälsovården. Tredje sektorns stödjande, hälsofrämjande verksamhet behövs för att till exempel främja återgång till arbetslivet. Föreningarnas verksamhet kan vara en fast punkt i tillvaron, ge en orsak att stiga upp på morgonen och ett sätt att komma ut i, eller tillbaka till, arbetslivet.

"För att kunna stöda målgruppen behövs tryggad och långsiktig finansiering till föreningarna."

 
När välfärdsområdena nu struktureras bör det sättas mera fokus på tredje sektorn. För att kunna stöda målgruppen behövs tryggad och långsiktig finansiering till föreningarna. Vi vill även påminna om möjligheten att inom välfärdsområdena samarbeta med föreningar inom tredje sektorn, och det kostnadseffektiva komplement till social- och hälsovården som förebyggande lågtröskelverksamhet medför. Genom föreningarnas verksamhet främjar och stärker man invånarnas välmående, hälsa och delaktighet. Återhämtning kan stödjas genom lågtröskelverksamhet inom föreningar som erbjuder kamratstöd, gruppverksamhet, stöd i vardagen och anpassningskurser.

Vi uppmanar även kommunerna att i högre utsträckning ta hjälp av den breda erfarenhetsexpertis som finns inom området, speciellt när man planerar och utvecklar olika serviceformer, såsom missbrukar- och mentalvårdstjänster.

En erfarenhetsexpert är en person som har egna erfarenheter av psykisk ohälsa eller missbruk – antingen som patient, tillfrisknad eller som anhörig, och har genomgått en erfarenhetsexpertutbildning. Erfarenhetsexperten kan berätta om hur det är att vara sjuk, vilka behov som finns, och hur vardagen med sjukdomen ser ut. Erfarenhetsexperten kan även föreläsa om sin sjukdom och sin återhämtning eller leda grupper och fungera som kamratstöd. 

Tillsammans kan vi bidra till ökat välmående och skapa en bättre tillvaro för varje enskild individ.

Christer Rönnlund, ordförande 
Peter Rolin, verksamhetsledare 
Psykosociala förbundet